När assyrier skall utbildas i hur man bäst lyckas med lobbyverksamhet tar man hjälp av Fredrik Kron, som är kampanjansvarig på Amnesty. Sargon Maraha rapporterar från andra delkursen i utbildningen Lobbying och kommunikation, ett projekt som Assyriska kvinnoförbundet arrangerat i samarbete med Assyriska Riksförbundet i Sverige, ARS.

Full av förväntan och entusiasm såg jag fram emot andra delkursen i utbildningen lobbying och kommunikation som ägde rum lördagen den 19 januari 2008. Ett projekt som Assyriska kvinnoförbundet i samarbete med ARS har arrangerat. Återigen samlades samma grupp i syfte att fylla på nya kunskaper och diskussioner kring ämnet lobbying. Målet är att komma på nya tillvägagångssätt i arbetet med att göra det assyriska folkets röst hörd. Denna gång gästades assyriska kansliets lokaler av Amnesty och föreläsaren Fredrik Kron, som är Amnestys egna kampanjansvarige.

Innan föreläsningen fick gruppen chansen att reflektera över förra kursens innehåll och information samtidigt som det gavs utrymme för egna åsikter om fortsättningen. Det förekom bland annat en hel del brainstorming och diskussioner där flera av idéerna anammades gemensamt rätt så omgående. Ämnet lobbying är nytt och intressant på samma gång. Med den bakgrunden är det lätt hänt att man ibland tappar den röda tråden i diskussionerna. Av den anledningen kan det vara bättre att lägga fokus på konkreta ämnen med direkt anknytning till lobbying och kommunikation.

Efter en god lunch var det dags för Fredrik Kron från Amnesty. Med en tydlig stämma och glimten i ögat gjorde han en säregen entré. Fredrik började först med att förklara vad Amnesty är och vad de arbetar med. I korta drag är Amnesty en världsorganisation som kämpar för mänskliga rättigheter genom bland annat olika kampanjer som drivs världen över. Kampanjerna bedrivs i syfte att påverka och uppmärksamma världssamfunden om olika typer av förbrytelser mot mänskliga rättigheter. Kampanjer som dessa är ett av verktygen som kan användas av det assyriska folkets organisationer i syfte att exempelvis uppmärksamma omvärlden om den pågående etniska rensningen av assyrier i Irak.

För att en sådan kampanj skall kunna genomföras och nå önskat resultat bör den planeras efter mallen som presenterades av Fredrik Kron. En mall som Amnesty använder så framgångsrikt i deras påverkansarbete. Kampanjer måste vara noga planerade, innehålla ett tydligt budskap samt inrymma inslag av omdömesfull humor eller ironi. Andra viktiga punkter som måste planeras är valet av målgrupp, det vill säga vem vill vi rikta vårt budskap till? Är det media, allmänheten eller politiker? Sist men inte minst ska man göra klart för utvald målgrupp vem avsändaren är, i vårt fall skulle det handla om den assyriska föreningsrörelsen. Detta är några av huvudpunkterna.

Kursen har gett mig en stabil bas att utgå ifrån. En god grund som jag, i mitt arbete, kan återgå till i samband med ett framtida kampanjprojekt. AKF:s initiativ till detta projekt upplever jag som väldigt nyttigt och strategiskt med tanke på hur utvecklingen ser ut bland assyrierna på den politiska scenen – nationellt som internationellt. Vill vi vara ett folk att räkna med bör vi således kunna göra vår röst hörd. Många av de idéer som diskuterades, är av sådan karaktär att de med rätta metoder kan sätta assyrierna på den svenska kartan.

Nu har vi kunskapen, men för att gå från ord till handling krävs engagemang och god organisation från såväl gruppen som den assyriska föreningsrörelsen.