Det är dags att sammanställa Seyfos offer i en databas dels för att föreviga minnet av de och dels för att skapa förutsättningar för akademisk forskning om folkmordet, skriver historieläraren Sargon Maraha.
1915 markerar året för folkmordet på assyrierna i det dåvarande Osmanska riket, ett folkmord vars minne än idag lever kvar hos offrens anhöriga. På order av ungturkarna och deras kurdiska allierade förintades över en halv miljon assyrier skoningslöst. Värdet av folkmordsceremonier och minnesdagar bör mot den bakgrunden aldrig underskattas.
Sorgeprocessen får dock inte överskugga de akademiska och vetenskapliga ambitionerna kring folkmordet. Avsaknaden av assyriska folkmordsinstitutioner och fakulteter lyser med sin frånvaro. För att inte riskera att folkmordet blir något vi minns vissa specifika datum bör vi således grunda institutioner baserade på akademisk forskning. Ett förslag på ett folkmordsinstitut, som inte kräver resurser i form av faciliteter och större personal, är en assyrisk databas där offrens identitet dokumenteras och utvärderas i ett register.
I databasens register skall inte bara offrens identitet dokumenteras, utan också händelseförloppet kring själva attacken, fakta om mördaren, offrets sista vila med mera. Nedan har jag valt ut kategorier som är relevanta i fråga om offrens öde (kategorierna är bara förslag och kan naturligtvis ändras), däribland:
– Identitetsuppgifter (namn, ålder, bostad)
– Dödssätt
– Begravningsplats-
– Motiv för dödandet
– Mördarens etnicitet
Syftet med en assyrisk databas är att dels föreviga minnet av offren, dels att skapa förutsättningar för akademisk forskning om folkmordet. Genom ett upprättande av en assyrisk databas skapar vi dessutom ny historisk kunskap inom området. Bakgrunden till idén är kopplad till den finska databasen[1] över de stupade i finska inbördeskriget (1914-1922). I databasen finns över 35000 finska krigsoffer registrerade. Kriget karaktäriserades i övrigt av stor brutalitet, hat och massmord. Än idag är frågan känslig i Finland och det talas med stor försiktighet om kriget[2][3].
En liknande databas över folkmordets offer är alltså min ambition, det framtida målet är att databasen skall fungera som en aktiv källa för forskare och studenter världen över. Lagom till hundraårsceremonin av folkmordet skulle det vara önskvärt att projektet påbörjas, symbolvärdet av ett sådant projekt år 2015 skulle, i relation till offrens öde och deras anhöriga, vara gränslöst.
Sargon Maraha, historielärare
[1] Finsk databas (1914-1922): http://vesta.narc.fi/cgi-bin/db2www/sotasurmaetusivu/main?lang=sw
[2] NE: Finska inbördeskriget: http://www.ne.se/finska-inb%C3%B6rdeskriget?i_h_word=finska+kriget
[3] Fokus: http://www.fokus.se/2008/01/finska-inbordeskriget-ett-nedtystat-trauma/