Mesopotamien beskrivs ju ofta som civilisationens vagga. Ray Younan tar med oss nästan lika långt tillbaka i tiden när han skriver om kapitalismens födelse. Younan anser att den inte ska vara Skottland och Adam Smith som ska ha äran. Den ska gå till assyrierna och Assur.
Nationalekonomen och filosofen Adam Smith beskrivs oftast som ”kapitalismens fader”, efter sin klargörande beskrivning av kapitalismens struktur och mekanism. Dock har han inte uppfunnit själva kapitalismen. Smith skrev den berömda An Inquirey into the Wealth of Nations år 1776, en bok som gav västvärlden ett stort ekonomiskt försprång. Men både Skottland och Adam Smith får ursäkta om man vill återupptäcka kapitalismens vagga.
Det var sumererna som först satte igång handel mellan olika stadsstater i södra Mesopotamien, vilket var det första ekonomisystemet som skapades. Den kom att döpas till tempelekonomi, vilket med moderna termer beskrivs bäst som plan-ekonomi. Med andra ord var det en ekonomi där templen eller staten hade ensam-rätt att driva verksamheter med vinstintresse. Men det systemet var, som många andra liknande primitiva handelssätt, baserade på jordbruk och bytesrätt vilket också var ganska ineffektivt.
Den neo-assyriska ekonomin var därför revolutionerande i sin struktur. Ekonomin baserades på två sektorer. Den ena var den allmänna sektorn, som betydde kungahuset, templen och de sjuttiotvå guvernörerna över provinserna. Sedan fanns också den privata sektorn, som betydde handelsmännen och vanliga privatpersoner. Assyrien blev alltså den första staten som grundade sin rikedom på en fri marknad i staden Assur.
Tack vare de kommersiella kontrakt fanns utgjordes en möjlighet för driftiga privatpersoner att göra profit och välståndet kunde blomstra. Handelsmän agerade fritt i ina su_qi_ ši_ma_ti, marknadsgatan, till skillnad från agenter för tempel och palats. Jämförelsevis baserade många andra stater och kungariken, bland annat Egypten, en stor del av sitt ekonomisystem på slaveri under samma tidsperiod.
Stora investeringar såsom palats, tempel, broar, statsmurar och vägförbindelser finansierades av kungahuset och guvernörer via skatter och fonder som påminner i stora drag av dagens statsobligationer. Därefter hyrdes privata entreprenörer in för genomförande av dessa projekt, vilket gjorde Assyrien väldigt effektivt och unikt under den tiden.
Den privata sektorn var i Assyrien den största arbetsgivaren, vilket därmed krönte Assyrien till världens första kapitalistiska stat. Fenicierna, som var ett handelsfolk, förde med sig detta ekonomiska koncept och sina tjugotvå bokstäver till Europa. En aktion som serverade grekerna ett färdigt recept på imperialism och välstånd.
Än idag studeras det om assyriernas affärsmässiga bidrag till världen. Ett exempel är Dr. Oded Lipschits från Tel Aviv Universitetet som upptäckte platsen Ramat Rachel utanför Jerusalem. Ramat Rachel var en assyrisk ”ambassad” under kung Hezekiah ungefär sjuhundra år före Kristus. Lipschits studier beskriver assyrierna som ”väldigt kunniga och intelligenta ledare”, och att ”de använde olika strategier för att hålla kontroll och stabillitet i regionen”. Lipschits egna ord om assyrier och hur de utövade sin makt gäller än idag.
-Genom att hålla sig militärisk inte iakttagbar från staden kunde den främmande makten dominera ändå. Företag kan idag adoptera liknande strategier där läge kan ha en signifikant effekt, betonar han.
Dr. Oded Lipschits, arkeolog till yrket, skriver idag med sin kollega Professor David S Vanderhooft en bok just om detta ämne, och hur samma strategi som användes för flera tusen år sedan för affärer, används fortfarande idag.
