En granskning av antika och medeltida kartor visar att namnet Assyrien användes också under den tid då vissa hävdar att så inte var fallet. I denna artikel behandlas kartor baserade på en av antikens stora vetenskapsmän, Ptolemaios.
Klaudios Ptolemaios var en grekisk astronom, geograf och matematiker som verkade i Egypten på 100-talet e.Kr. Inom astronomin var han under århundraden det största namnet och man använder namnet ”det ptolemaiska systemet” om den astronomiska världsbild som han utvecklade och som var den dominerande ända fram till Kopernikus. Det som intresserar oss här är emellertid hans insatser som geograf och kartograf, det vill säga framställare av kartor.
Ptolemaios storverk Geographike hyfegesis (Guide till geografin) dominerade all geografisk forskning under århundraden. I det anger författaren namnet och positionerna på omkring 8 000 orter i den då kända världen. Till verket hörde också en samling kartor.
Ptolemaios originalkartor har inte bevarats för eftervärlden, men från och med 1470-talet framställde italienska, tyska, spanska, franska, engelska och schweiziska kartografer kartor baserade på de beskrivningar och tabeller som finns i hans geografiska storverk. Det är intressant att konstatera att på dessa kartor förekommer namnet Assyrien.
Låt oss ta två exempel. Tysken Martin Waldseemüller gjorde år 1513 en världskarta baserad på Ptolemaios. Området i norra Mesopotamien, söder om ”Armenia maior” (Stor-Armenien) och väster om ”Media” (Medien) kallas här ”Assyria”. Waldseemüller använde som brukligt var på 1500-talet latinska namn.
Det andra exemplet är Sebastian Münsters version av Ptolemaios ”Tredje karta över Mindre Asien”, publicerad år 1542 i Basel. Här kallas norra Mesopotamien ”Assyriæ Pars” (Del av Assyrien). Att man uttrycker det på det sättet beror på att man vill ange att det som syns på kartan inte är hela Assyrien utan bara en del av det.
Nu kan man fråga sig hur det kommer sig att Ptolemaios på 100-talet talar om Assyrien. Varken då eller senare på medeltiden då man gjorde upp kartor baserade på hans texter fanns det någon stat som hette Assyrien. Det finns en enkel förklaring till detta. Ända fram till 1500-talet angavs inte stater eller gränser mellan olika stater på kartor. I stället angavs namnet på de folk som bodde där, oberoende av vilken stat som styrde över området. Topografiska fakta (naturförhållanden som berg, floder, sjöar) är mycket beständiga och i viss mån är olika folks bosättningsområden också det. Det som däremot varierar stort över tid är politiska gränser. De äldsta kartorna tog vara på det som var beständigt och angav inte politiska gränser.
När det alltså i de kartor som bygger på Ptolemaios talas om Assyrien menas inte att det på denna plats skulle finnas en stat som heter Assyrien. Vad som menas är att på denna plats bor det assyriska folket.
Antiassyrier kan naturligtvis hävda att Ptolemaios hade fel. Men de kan inte hävda – vilket ofta varit fallet – att ingen talade om i nutid existerande assyrier förrän engelska arkeologer och resenärer på 1800-talet hittade på att de kristna i Mesopotamien skulle ha varit assyrier. Det påståendet har motbevisats för länge sedan. En liten kartografisk undersökning gör det på nytt.
Svante Lundgren
Författare
