”Omkring år 900 f.Kr byggde de assyriska kungarna upp en krigsmaskin världen aldrig sett maken till.”
Så inledds reportaget i tidskriften Världens Historia (nr 18/2010) om vad de beskriver som ”Forntidens mest fruktade folk – Assyrierna”.
Ninve var 612 f.Kr. den sista assyriska staden att falla och därmed gick också det assyriska riket under. Mer än 2500 år senare lever dess ättlingar fortfarande kvar i området och runt om i världen. Dessa är dock inte ensamma om att vara intresserade av det assyriska rikets glansdagar.
Ända sedan äventyraren Henry Layard 1845 upptäckte fornlämningarna i Ninve har intresset varit stort från omvärlden, inte minst på grund av kung Assurbanipals bibliotek, en dyrgrip för forskarna. Därför är det inte så konstigt att man får läsa om assyrierna i en av Sveriges mer populära historiska skrifter.
Reportaget i tidskriften Världens Historia tar sikte på det assyriska rikets uppgång och fall. Informationen har hämtats från de assyriska kungarnas egna krönikor där de stoltserar över sina gärningar i enlighet med den tidens seder. Dessa krönikor tecknades ner på lertavlor som är bevarade ända fram till våra dagar.
Mycket av den beskrivande texten i reportaget, och krönikorna för den delen, handlar om den hårda assyriska krigsföringen. Resan startar då kungarna i staden Assur bygger upp staten ”Assurland”, Assyrien. Läsaren får sedan följa med på de assyriska kungarnas otaliga fälttåg som ledde att de lade alla sina grannstater under sig och dominerade det vi idag känner som Mellanösterns kartbild.
Man hinner också med några avvikelser som gör att läsarna ytligt får bekanta sig med tre assyriska gudar, den främsta guden Assur, kärleksgudinnan Ishtar och solguden Shamash, dessutom får vi veta lite om palatsens intriger.
För den intresserade så finns tidskriften ute till försäljning i dagarna hos välsorterade handlare.
