Det syrisk-ortodoxa S:t Gabriel klostret i Turabdin, i sydöstra Turkiet grundades år 397 och är ett av kristenhetens äldsta kloster. Det är idag biskopssäte för Turabdin-provinsen och har ett stort symbolvärde för assyrier i hela världen. Men klostrets dagar kan vara räknade. Nu riskerar S:t Gabriel-klostret att konfiskeras av de turkiska myndigheterna.

För ett par veckor sedan kom nyheten om att S:t Gabriel-klostret i Turabdin dragits in i en domstolsprocess. Byfogdar från några grannbyar har gått samman och gemensamt lämnat in en anmälan till domstolen i Midyat. Byfogdarna påstår att S:t Gabriel har ockuperat stora landområden och ifrågasätter klostrets äganderätt samt kräver att lagfarten klostret innehar ogiltigförklaras.

S:t Gabriel har sedan 1938 dokument som bevisar dess äganderätt och klostret har skattat för dessa egendomar, men trots det väljer domstolen att ta upp fallet. Detta anses av många som en medveten strategi av myndigheterna för att konfiskera marken. St. Gabriels stiftelses ordförande Kuryakos Ergün reagerar starkt.

– Klostret grundades för 1611 år sedan och vi har sedan 1938 dokument som bevisar vår äganderätt, men ändå väljer domstolen att ta upp fallet, det är klart vi blir skakade och upprörda, säger han.

På frågan om vad de tänker göra om S:t Gabriels stiftelse förlorar målet, säger han:

– Vi kan inte acceptera det, klostret och dess landegendom har tillhört vårt folk i 1600 år. Om vi skulle förlora målet i första instans kommer vi gå vidare och överklaga domen till högsta domstol och till och med till EU-domstolen för mänskliga rättigheter om vi måste.

Många ställer sig frågan varför man har börjat ifrågasätta klostrets äganderätt just nu. För tio år sedan byggdes en åtta meter hög mur runtom klostrets landområde, då jobbade flera bybor från grannbyarna Eglence och Yayvantepe på bygget och fick bra betalt för sitt arbete, men nu väljer ovannämnda byars byfogdar att ifrågasätta klostrets äganderätt till landområdet.

En källa som har god insyn i processen och som av säkerhetskäl vill vara anonym säger föjande:

– Stämningsansökan som har lämnats in mot S:t Gabriel är av mycket avancerad karaktär, det kräver mycket mer kunskap om området än juristerna som anlitats av byfogdarna besitter.

Uppmärksamheten riktas mot Abdullah Düz, bror till byfogden i byn Eglence. Hans namn figurerar också i stämningsansökan mot klostret. Han beskrivs som en mäktig byggherre med djupa kontakter inom regeringspartiet – AKP – i huvudstaden Ankara, där han bor och är verksam. Enligt den anonyma källan är det Abdullah Düz som är drivkraften bakom processen.

Frågan har även uppmärksammats i Sverige. Riksdagsledamoten Yilmaz Kerimo (s) har ställt en skriftlig fråga till utrikesminister Carl Bildt om vad han avser att göra för att visa för den turkiska staten att Sverige och EU inte accepterar Turkiets fortsatta brott mot mänskliga rättigheter och förtryck av minoritetsgrupper.

– Full respekt för de mänskliga rättigheterna, däribland minoritetsrättigheter och religionsfrihet, ska vara grundläggande i en demokrati som Turkiet. Det är en avgörande förutsättning för att Turkiet ska kunna bli medlem i EU, skriver Carl Bildt i sitt svar till Yilmaz Kerimo.

Turkiet, som sedan år 2005 förhandlar om EU-medlemskap, visar ingen respekt för sina kristna minoriteter. Behandlingen av kristna assyrier står i strid mot alla internationella åtaganden och konventioner som landet har förbundit sig till. Med sitt agerande visar Turkiet ännu en gång att landet inte är en fungerande rättsstat.

Liknande konfiskeringsscenarier har sedan den Turkiska republiken utropats 1923 upprepade gånger drabbat alla kristna minoriteter så som assyrier, armenier och greker. Egendomar tillhörande kyrkor, kloster och stiftelser har på samma sätt konfiskerats av Turkiska staten. Senaste händelserna kring S:t Gabriel-klostret visar ännu en gång att övergreppen på de kristna fortsätter, med EU:s goda minne, än i dag.