Integration handlar, bland annat, om att ta till sig av de svenska traditionerna. Eftersom jag är så integrerad tänker jag visa det genom att göra som svenskarna gör på fettisdagen: smälla i mig semlor.
Fettisdagen är tisdagen efter fastlagssöndagen och den sista dagen före den kristna fastan (40 dagar före påsk). Att det är sista dagen innan påskfastan har givit upphov till traditionen att denna dag, och ursprungligen bara denna dag, äta semlor. Senare blev det tradition att äta den varje tisdag under fastans sju veckor.
I dag börjar semlor säljas strax efter jul och finns tillgängliga varje dag fram till påsk. En semla kallas även fettisdagsbulle.
Varför ska vi skriva om fettisdagen på Hujådå? Det har väl inget med Seyfo, fotbollen eller andra frågor som berör vårt folk att göra? Fel, det har allt med integration att göra; vår integrering i det svenska samhället. Javisst, så här funkar det. För att visa att vi är integrerade ska vi ta till oss lite av de svenska traditionerna, och när de svenska traditionerna säger att vi i dag får smälla i oss så många fettisdagsbullar som vi orkar, ja, då gör vi det.
Jag tänker i alla fall inte ifrågasätta traditionen; jag köper den helt och hållet, semlan också.
Det känns så roligt när man går på stan och ser kaféägare från vårt folk och andra folkgrupper sälja semlor. ”Vi har stans bästa semlor, ” eller ”två semlor för 40 kronor.” Vad sägs om den här: ”gårdagens semla för 10 kronor,” nä, skoja bara.
Något som är viktigt att tänka på är att vi alltid ifrågasätter de traditioner som är svåra att ta till oss, som vi inte förstår eller som vi inte tycker går ihop med våra egna traditioner. Allt av olika skäl. Och sen kritiserar vi, ibland, det svenska samhället utifrån svenskarnas mentalitet och värderingar.
Här är det viktigt att komma ihåg att det är många traditioner som vi tar till oss utan att ens reflektera över dem. Vi välkomnar dem och för över dem till våra barn.
Men vi kan glömma att stanna till, fundera på hur bra det känns att vara en del av samhället och känna samhörighet. Jag syftar på att man ibland tenderar att tänka på det negativa och glömmer bort det positiva.
Positivt är att äta semlor, så många man vill utan att någon tittar på en när man glufsar i sig dem. De gör nämligen likadant.