Frågan om regeringen tänker erkänna folkmordet 1915 debatterades i riksdagen under den gångna veckan utan att några klara besked gavs.
Debatten föranleddes av att riksdagsledamoten Emanuel Öz (s) interpellerat i frågan. Interpellationen avslutades på följande sätt:
Dessutom lovade vi socialdemokrater under valrörelsen 2014 att erkänna folkmordet om vi kom till makten. Nu sitter vi vid makten, och det torde ändå vara läge att visa att löften är till för att hållas.
Mot bakgrund av det ovan anförda frågar jag utrikesministern följande:
Avser ministern och regeringen att erkänna folkmordet 1915 (seyfo)?
Om ja, när i tiden kommer erkännandet av folkmordet att ske?
I sitt svar och i den efterföljande debatten underströk utrikesminister Margot Wallström (s) upprepade gånger att frågan är komplex. På basis av den utredning som Utrikesdepartementet beställt och som gjorts av professor Pål Wrange menade utrikesministern att det är viktigt med två fokus: att värna sanningen och att bidra till försoning. Sanningsfrågan är, enligt henne, något som hör historikern till, medan det är politikens uppgift är att bidra till försoningsprocesser i länder och mellan länder.
Enligt Wallström är det därför lättare för ett parlament än för en regering att göra enkla ställningstaganden om att vissa händelser är folkmord. För regeringen är det viktigt att respektera den folkrättsliga processen.
– Det kan verka som att vi slingrar oss för att slippa ta ställning, men det handlar inte om det utan just om att ha respekt för de juridiska processerna, sade ministern. Alla berörda har rätt att kräva att frågan hanteras seriöst och ansvarsfullt.
Öz menade att frågan visserligen är komplex, men att forskningen entydigt kommit fram till att det är fråga om ett folkmord. Wranges undersökning betonar också att det inte finns några hinder för regeringen att göra ett erkännande. Han berömde regeringens ”starka, modiga och feministiska utrikespolitik” men menade att det i denna fråga smusslas alltför mycket. Öz efterlyste också besked om när regeringen tänker deklarera vad man ämnar göra i frågan.
Wallström svarade att hon gärna skulle ge något tidsbesked, men att det inte är möjligt att göra. Wranges undersökning studeras nu noggrant på UD, som också ser på hur frågan hanteras i övriga världen och därtill har varit i kontakt med Turkiets ambassad. Hon sade dock att UD så fort det är möjligt ska komma med en handlingsplan i ärendet.
Hela debatten kan ses här.