I det ottomanska imperiet har masssakrer på assyrier och de övriga kristna inträffat både före och efter 1915. Även om övergreppen har skilt sig från varandra så har alltid de kristna grupperna drabbats hårdast i dessa områden.

Från mitten av 1800talet och fram till 1919 har assyrier drabbats av massakrer och folkmord i det ottomanska riket, dagens Turkiet. Folkmordet lever vidare genom individer som blev ögonvittnen för det inträffade och som har berättat för oss yngre generationer om sina upplevelser.

Den ottomanske sultanen, Abdullhamid II, som var en muslimsk fundamentalist, bildade irreguljära styrkor, de sk Hamidiyebataljonerna. Dessa styrkor genomförde omänskliga handlingar mot de assyriska och armeniska folken. Soldaterna bestod av muslimska kurder som med kraft sökte att genomföra det ottomanska rikets politik och de ansåg uppgiften vara en religiös plikt.

Från moskéerna uppmanade de kurdiska imamerna till attack mot de kristna och de tävlade om vem av dem som kunde sända flest soldater till det heliga jihadkriget. Deras mål var att totalt utplåna den assyriska befolkningen. Kurderna i sin tur hade en politisk målsättning eftersom de hade fått en garanti av turkarna om att få självständighet på assyrisk mark.

En annan stor massaker som inträffade skedde i norra Irak den 7 augusti 1933. Den 7 augusti har blivit en av det assyriska folkets största nationella högtider, då den irakiska regimen begick ett av världens mest barbariska illdåd genom att skoningslöst massakrera och mörda tusentals försvarslösa assyriska barn, kvinnor och män i Semmele och i byarna runt om.

För att en gång för alla söndra och tysta ned den assyriska rörelsen, samt dess krav på nationella rättigheter, började den irakiska arméns, med den brittiska regeringens tysta medgivande, fruktansvärda massakrer mot assyriska byar i Zakhoregionen i norra Irak. Det hela började med att 46 militanta assyrier kallblodigt mördades den 7 augusti 1933. Före massakern hade myndigheterna i området beordrat befolkningen i de 10 närliggande byarna att samlas i Semmele. Drygt 3000 assyrier blev mördade under barbariska former. Dessa martyrer blev ihjälstuckna av bajonetter och överkörda av militära fordon medan andra brändes levande i kyrkorna. Det totala antalet av förstörda och plundrade assyriska byar i norra Irak uppgick då till ca 65. Massakern på den assyriska befolkningen i Irak blev beordrad av högt uppsatta irakiska ämbetsmän i Mosul.

På 1960talet beslutade de assyriska organisationerna att ta detta datum som en gemensam minnesdag för att hedra de assyriska martyrerna. Denna dag samlas assyrier världen över för att högtidlighålla minnet av de assyriska martyrerna som fallit offer för barbariets och aggressionens värld och därmed också blivit en viktig symbol och en brinnande fackla för det assyriska folkets överlevnadskamp.

Med anledning av detta arrangerar Assyriska Riksförbundet årligen manifestationer, föreläsningar och tal till minnet av de assyriska martyrerna. Denna dag hyllas alla de som har dött martyrdöd för sitt folks frihet och rättvisa under historiens lopp, men särskilt de som har fallit offer i den värsta massakern i assyriernas historia 1915. I denna massaker mördades drygt en halv miljon assyrier.

Dagens turkiska regering, som är arvtagare till det ottomanska riket, och de kurdiska partiledarna, som säger sig vara det kurdiska folkets representanter, gör gemensam i att förneka folkmordet mot assyrierna. De är ansvariga för folkmordet och alla negativa resultat som kom efter folkmordet. Ingen part av förövarna kommer att förlåtas förrän de har erkänt folkmordet på assyrierna.

Vi har en övertygelse om att den Europeiska Unionen som tror på demokrati och humanism inte kommer att förbise assyriernas rättigheter oavsett de politiska och ekonomiska fördelarna för EU med Turkiet i unionen. Vi kräver att de internationella organisationerna FN och EU ställer krav på förövarna för att:

  • erkänna folkmordet på assyrierna och be assyrierna om en ursäkt!
  • Turkiet erkänner assyrierna som ursprungsbefolkning i landet!
  • all assyrisk egendom och mark återförs till sina rättmätiga ägare.
  • skapa självstyre för assyrierna i Mesopotamien.

Ett av de ögonvittnen till det hemska som inträffade mellan åren 19141919 gick bort stillsamt i sitt hem våren 2006.

Hapsuno Debasso som föddes i byn Halakh i sydöstra Turkiet, blev drygt hundra år gammal. Åtskilliga assyrier har fått chansen att lyssna på farbror Hapsunos mörka berättelser från barndomen. De svartaste minnena har Hapsuno från händelser då ett folkmord på assyrier och armenier pågick utan någon uppmärksamhet från omvärlden.

Farbror Hapsuno har vid flera konferenser och manifestationer vittnat om det assyriska folkmordet. Må han vila i frid.

512 augusti 2006 arrangerade Assyriska Riksförbundet, i samarbete med sina två distrikt i Stockholm och Göteborg, en serie manifestationer och möten i många städer runt om i landet till minnet av de assyriska martyrerna som dött till följder av massaker och folkmord.

LEVE MINNET AV VÅRA MARTYRER!