I mars tillträdde en ny styrelse för Assyriska Riksförbundet i Sverige. Redaktionen har ställt några frågor till ARS nya styrelseordförande för att få ta del av styrelsens vision, mål och framtidsutmaningar.

1. Först och främst, kan du berätta lite om dig själv och din bakgrund för Huyadas läsare?
Jag är född i Hapses, Turabdin 1976. Efter att jag läst grundskolan fick jag möjligheten att flytta till Mor Yakop klostret i Saleh som 11-åring, för att lära mig läsa och skriva på Assyriska samt förkovra mig i bibeln. Där var jag till jag var 13-år och vi flyttade till Jönköping i Sverige. Tiden i klostret kommer alltid att vara ett av de bästa barndomsminnena från hemlandet.

När det gäller min profession arbetar jag som egen konsult inom diverse ledande interims uppdrag.

2. Vad har motiverat dig att ta på dig rollen som ordförande för Assyriska Riksförbundet i Sverige, särskilt med tanke på de utmaningar förbundet har stött på nyligen?
Jag har varit engagerad i föreningslivet sedan mitten av 90-talet. För ca 10 år sedan började jag engagera mig även mer på riksnivå och har sett den negativa spiral som vi hamnat i. För två år sedan var jag/vi med att i enlighet med stadgarna väcka misstroende för den sittande styrelsen i syfte att stoppa denna utveckling. Och nu är den processen i gång även om den går lite långsamt. När jag sedan fått frågan och önskan från valberedningen såg jag det både som en skyldighet och nödvändighet att tacka ja för att försöka säkerställa att denna utvecklingsprocess inte stannar av.

3. Vilka ser du som de främsta utmaningarna som Assyriska Riksförbundet står inför just nu, och hur planerar styrelsen att tackla dem?
Det finns gott om utmaningar men det första vi behöver göra är att gå ifrån ett läge där vi lägger lejonparten av vår energi på historiska konflikter som suger all energi från alla potentiella personer som vill engagera sig i rörelsen.
Vi ska fortsätta bygga vidare på det inslagna spåret av enigheten inom förbundet och åter börja samarbeta med våra systerorganisationer. Vi behöver skapa en stabil grund innan vi sätter i gång med stora planer. Det viktiga är vi tar små steg åt rätt håll.

4. Med avskaffandet av bidrag till etniska organisationer från MUCF och minskande medlemsantal, hur ser du på förbundets finansiella och organisatoriska hållbarhet framåt?
Vissa saker råder vi inte över, så som myndighetsbeslut, där SD har lyckats se till att vi blivit av med vår huvudintäkt. Men frågan man ska ställa sig i stället är: varför vi som ett etablerat förbund i Sverige inte lyckats bygga upp en ekonomiskt oberoende organisation på mer än 50 år?
Alla organisationer och företag går igenom tuffa perioder. Kriser är också oftast ingången till nya möjligheter och det är därför min bestämda uppfattning att vi kan lösa detta och komma igenom starkare som förbund, både ekonomiskt och organisatoriskt.

5. Hur tror du att din erfarenhet och bakgrund, både yrkesmässigt och inom det assyriska förenings- och organisationslivet, kan bidra till att möta dessa utmaningar?
Att vara förtroendevald är bland de finaste utmärkelser man kan få. Jag har genom åren haft en hel del ledande förtroendeuppdrag (de flesta ideella), fackligt, politiskt och inom föreningsliv. Jag engagerar mig i det jag gör och har bra förmåga att samordna, samverka samt engagera personer runtomkring mig, så att vi gemensamt hittar lösningar och levererar efterfrågad verksamhet.

6. Vad är din vision för Assyriska Riksförbundet under din mandatperiod som ordförande?
Att skapa en trivsam stämning med professionellt upplägg, som lockar till sig kompetenta personer (främst ungdomar och kvinnor) som kan komma med ny energi och fortsätta utveckla organisationen

7. Vilka konkreta åtgärder eller initiativ hoppas du och din styrelse kunna genomföra för att stärka förbundets position och verksamhet i en tid då intresset verkar svalna inom föreningslivet?
Folk i gemen men även våra medlemmar är svårflörtade nuförtiden och det med rätta. Om vi bara pratar och presenterar en massa fina Powerpoints utan substans kommer det inte att funka.
Det enda som funkar i längden är om du kan bedriva en levererande verksamhet. Lyckas vi med det kommer vi åter att få upp intresset och engagemanget.

8. Hur ser du på framtiden för det assyriska förenings- och organisationslivet i Sverige, och hur tror du att Assyriska Riksförbundet kan bidra till dess utveckling?
Tycker att vi ska lyfta upp att vi har en hel del föreningar som har jättefin verksamhet och skapat ekonomiska förutsättningar för att kunna bedriva bra verksamhet. Det är min starka tro att vi med stöttning kan få fler föreningar att få i gång verksamheten.

9. Slutligen, vilka är dina förhoppningar och framtidshopp för Assyriska Riksförbundet och den svensk-assyriska gemenskapen?
Min förhoppning är att vi ska vara med och bidra till enighet och samarbete bland vårt folks alla olika delar. Vi ska vara sakliga, konkreta och försöka fokusera på att skapa en stabil grund. Som grupp är vi väl etablerade i Sverige och har i det stora hela lyckats väl, men de sista 10–15 åren har vi börjat förknippas med mindre smickrande bilder och detta måste vi ändra på.