Andrias Isik skrev för en tid sedan att språket rätteligen bör kallas för assyriska. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Metin Cebbar Haidari kallade Isik för självutnämnd expert och krävde källhänvisningar till Isiks påståenden.

Jag börjar med att tacka för att folk ifrågasätter min bedömning av språkets benämning. Det ger mig chansen att stärka mina påståenden att den assyriska folkgruppen ska  benämna sitt språk som assyriska, såsom deras förfäder gjort.

Huvudbudskapet för min insändare, ”Assyriska är den rätta benämningen”, var att folk som inte talar assyriska inte betraktas som assyrier. Det får inte blandas ihop med den sista delen av insändaren som skrevs då de avser två olika ting; nämligen etnicitet och språk.

En av reaktionerna jag kommer från Metin Cebbar Haidari, som anser att jag inte angivit vilka experter som uttalat sig i frågan om det assyriska språket. Haidari ifrågasätter mina kunskaper i ämnet och använder ord som ”självutnämnd historiker”. Problemet är att Haidari inte påvisar några experter, källor eller historiska dokument som motargument. Han fokuserar enbart på att språket är heligt och därför inte får kallas för assyriska.

Jag är varken expert eller historiker, det stämmer. Men historiker och experter skriver om det assyriska språket för att folk som mig och dig Metin, ska kunna få större kunskap om ämnet och föra det vidare vilket jag i detta fall gjort via Hujådå. Alla kan vi ju inte vara experter för att få uttala oss? Jag var också tidigare övertygad om att det var arameiska vi talade, men efter att jag sökt kunskap om språket, som idag är väldigt omfattande kom jag fram till att vi assyrier har legitimitet för att benämna det som assyriskt.

Om vi återgår till din kärnfråga så ska jag skriva några citat med källhänvisning från experter och börjar därför med ett citat enligt nedan av Richard N. Frye:

”Assyrian” for the Aramaic language and alphabet is even found as late as the sixth century of our era when the rabbis of the Talmudic period speak of their Aramaic (modern Hebrew) alphabet as ”Ashuri.”

Här pratar alltså rabbiner från Talmudiska perioden, 70-500 e Kr, om sin arameiska (moderna hebreiska) och dess alfabet som Ashuri.

Vi fortsätter med ordförklaringar av Assyrien och Syrien och det arameiska språket både före och efter Kristus tid enligt tabellerna nedan:

Före Kristus:

 Area of AssyriaArea of SyriaAramaeansLanguageArea of Mesopotamia
AkkadianAssurArameAramu?No general term
Old PersianAthura   Babirus
HebrewAssurAram ]r]mytsAram Naharaim
AramaicAt_ura(Asura)]abr hhr](Aram)]rmy  


Tidig kristendom:

SyriacAt_ur/ HadeyabSuriyaAramiyaswryy]Bet Aramaye
ArmenianNorshirakanAsorik_Asorestanik_AsoriAsorestan
Mid. PersianNodsahrakan/
Notardasirakan
Suriya  Suristan/
Asuristan
ArabicAl-JaziraAl-ShamNabataeansSuryani 


Från tabellen kan utläsas att armenierna fortsatte kalla språket Asori och arabiskan benämnde det som vi idag känner det, suryani. Denna tabell är intressant för man ser även hur andra språk ändrats i sina benämningar vad gäller språket och områden. Det går självklart att utläsa mer av denna tabell, såsom att Mesopotamien kallades Suristan/Asuristan och på armeniska Asorestan.

Ref. Richard N. Frye, Ph.D., Harvard University, Assyria and Syria: Synonyms

Vi forstätter vidare med ett citat av professor Geoffrey Khan:

”…some lexical items of the modern dialects are not attested in Syriac but have roots that can be traced to antiquity in the Akkadian language.”

Geoffrey Khan skriver alltså om att det moderna Syriac-språket, som det även kallas, har rötter i det Akkadiska språket.

Geoffrey Khan skriver också om de olika dialekter som finns inom det assyriska språket, han uppger även ord som härstammar från akkadiskan enligt nedan:

Another indication of the early roots of the modern spoken dialects and their independence from Syriac is the fact that they have preserved some words from antiquity that are not found in the classical literary Syriac language. These include words from Akkadian, which are for the most part connected with agriculture. These include the word miššara ‘rice paddy field’, which is used in the dialect of numerous modern Assyrian villages. This is a direct descendent of the Akkadian work mušaru. Several other such cases can be found in the dialect of Qaraqosh. In that dialect, for example, the word baxšima denotes a storeroom (for grain) in the roof of a house. It is reasonably certain that this is a descendant of the Akkkadian term bit hašimi ‘barn, storehouse’.  Another possible example in this dialect is raxisa ‘pile of straw (usually barley)’, which could well be related to Akkadian rahisu ‘pile of harvest produce (especially straw).’

Källa: Remarks on the Historical BAckground of the Modern Assyrian Language, Geoffrey Khan University of Cambridge

Och på detta vis kan man fortsätta i all oändlighet, det viktiga är att man är mottaglig för information och det som förmedlas av dessa experter.

Du, Metin, uppger inte någonstans varför och på vilka grunder du ifrågasätter min slutsats om att språket bör kallas assyriska, utan skriver att det är ett heligt arameiskt språk. Det liturgiska skriftspråket i kyrkan är självklart arameiska eller gammal arameiska, som på grund av blandningen av akkadiska ord och dialektskillnader som uppstår på grund av geografiska skillnader, få av dagens assyrisktalande förstår.

Jag vill dock betona att alla självklart får tolka benämningen av språket fritt, detta är min personliga åsikt. Det innebär att jag inte har några invändningar mot att du väljer att benämna språket som idag talas som arameiska.

Min slutsats står jag fast vid och den kommer förmedlas till alla assyrier, därför avslutar jag som tidigare:

Assyriska talades av assyrier i Assyrien och i hela Mesopotamien.