När kommunalrådet försökte öka mångfalden i turkiska skolor belv han av med sitt arbete. Det enda han ville var att trycka kommunens information till sina medborgare i Diyarbakir på olika minoritetsspråk, såsom armeniska, kurdiska och assyriska. Detta fick riksdagsledamoten Yilmaz Kerimo, (s), att reagera. Kerimo frågade skickade en skrivelse, till utrikesminister Carl Bildt, där han frågar vad utrikesministern tänker göra för att öka trycket på Turkiet för att landet skall respektera de mänskliga rättigheterna?

Återigen ser vi hur turkiska staten och domstolsväsendet kränker mänskliga rättigheter genom sin behandling av minoriteter och deras språk. Nyligen blev Abdullah Demirbas, kommunalråd för stadsdelen Sur i staden Diyarbakir av med sitt arbete och hela kommunfullmäktige upplöstes genom ett beslut av högsta domstolen. Demirbas brott bestod i att han ville ha mångfald i kommunens språk och ville trycka kommunens information till sina medborgare i Diyarbakir på olika minoritetsspråk, såsom armeniska, kurdiska, assyriska/syrianska.

Återigen ser vi hur turkiska staten och domstolsväsendet kränker mänskliga rättigheter genom sin behandling av minoriteter och deras språk. På senare tid har ett flertal kurdiska politiker fått fängelsedomar för att de har gjort uttalanden på kurdiska eller förmedlat information på minoritetsspråk till sina medborgare. Det är ett allvarligt angrepp på demokratiska fri och rättigheter och helt oacceptabelt i ett land som skrivit under Köpenhamnskriterierna.

– Den turkiska statens och domstolsväsendets agerande är naturligtvis både rättsligt och demokratiskt helt oacceptabelt. Omvärlden måste trycka på Turkiet och visa stöd för de drabbade genom ett tydligt avståndstagande till kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Turkiet, skriver Kerimo till Bildt.

Utrikesminister Carl Bildt tycker visserligen att det hela tiden sker positiva förändringar i Turkiets demokratiseringsprocess, men medger även att det återstår en hel del arbete.

– Fallet med den avskedade borgmästaren i Sur pekar på att det fortsatt existerar mycket allvarliga inskränkningar mot möjligheten att använda andra språk än turkiska i det politiska livet. Det finns fler oroande exempel. Från såväl Sveriges som EU:s sida ställs i dialogen med Turkiet mycket tydliga krav i dessa frågor, skriver Bildt i sitt svar.

Samtidigt förblir ett framtida EU-medlemskap den starkaste drivkraften för det fortsatta reformarbetet. När Turkiet uppfyller samtliga kriterier för medlemskap och fullt ut respekterar de mänskliga rättigheterna är det därför avgörande att landet även välkomnas som fullvärdig medlem. Bildt kommer fortsätta att driva denna linje starkt gentemot Turkiet, samt inom ramen för EU:s utvidgningspolitik.