Ordväxlingen mellan professor David Gaunt [bilden] på Södertörns högskola och den turkiske historieprofessorn Yusuf Halacoglu kring den nyfunna massgraven har fått medial uppmärksamhet. Efter att Gaunt föreslagit ett datum för en oberoende delegation att undersöka graven har Halacoglu gjort sig oanträffbar. Detta väcker misstankar om att Turkiet inte är berett, så som man sade i början, att tillåta en oberoende delegation att undersöka graven.

Den 19 oktober 2006 hittades en massgrav av de kurdiska byborna i Xirabebaba, på turkiska Kuru, när de skulle begrava en avliden bybo. Massgraven ligger bredvid en grotta som varit tilltäppt sedan 1915. Byborna visste att meddela att kvarlevorna tillhörde assyrier-kaldéer-syrianer och armenier.

Tidningen Özgür Politika tog bilder och skrev om massgraven i en artikel samma dag med rubriken: ”Massgrav i armenisk by” och publicerade även bilderna. Dagen efter spärrade militären i Akarsu, Nusaybin, av området och förbjöd all fotografering och all annan informationsinhämtning från platsen.

Professorn i historia vid Södertörns Högskola, David Gaunt, som intervjuats av Özgür Politika, har uttalat att en rättsmedicinsk undersökning av dessa kvarlevor kan fastställa till vilken folkgrupp kvarlevorna hör. Det finns enligt Gaunt tre möjliga scenario:

1] En grupp av 120 assyrisk-kaldéisk-syrianska respektive 150 armeniska män. Enligt arkiven fördes männen från fängelset i Nusaybin till platsen den 13 juni 1915 och avrättades.

2] En grupp katolska armeniska kvinnor som den 28 juni 1915 fördes från staden Mardin och avrättades vid denna plats.

3] En grupp av barn, kvinnor och män ur den assyrisk-kaldéisk-syrianska gruppen i Nusaybin, vilka den 28 juni 1915 fördes till denna plats och avrättades.

Efter en interpellation av Hans Linde (v), debatterades massgravsfrågan den 12 december 2006 i Sveriges riksdag med utrikesminister Carl Bildt. I debatten framfördes krav om bildande av en kommission för att undersöka massgraven. En stor del världens medier, inklusive de svenska och turkiska, skrev om massgraven.

Den 13 december gick den Turkiska Historiska Institutionens ordförande, professor Yusuf Halacoglu, ut med ett pressmeddelande i vilket han påstod att massgraven är från den romerska tiden. Under de följande dagarna gick Halacoglu ut i turkiska medier och utmanade alla intresserade med budskapet, att han var beredd att låta öppna massgraven för undersökning.

David Gaunt skrev 16 januari 2007 ett brev till Halacoglu i vilket han förklarade att han var beredd att, med en delegation från Sverige, låta undersöka massgraven och föreslog tiden för detta till mitten av mars. Dagen efter svarade Halacoglu och välkomnade David Gaunt med sin delegation, men tillade att mitten av mars var en olämplig tidpunkt för honom.

Den 19 januari mördades den kände armeniske journalisten, Hrant Dink. David Gaunt lade tills vidare fallet på is. Den 12 februari gick Halacoglu ut i turkiska tidningen Hurriyet och utmanade på nytt med rubriken: ”Kom så skall vi öppna och undersöka massgravarna tillsammans”. Samma dag skickade David Gaunt ett brev till Halacoglu och föreslog att tiden för att undersöka massgraven skulle ändras till den 22-25 april, eftersom Halacoglu tidigare hade meddelat att mars månad var olämplig för honom.

Eftersom Halacoglu, än idag, inte svarat på det sistnämnda brevet, sände David Gaunt den 26 februari ett nytt brev och bad Halacoglu om svar angående det föreslagna datumet och tillade att om Halacoglu inte svarade, skulle detta betyda att han hade backat från sitt tidigare erbjudande om att undersöka massgraven tillsammans med delegationen från Sverige.

Idag har det passerat femton dagar och den utmanande professorn Halacoglu har undandragit sig från att svara på David Gaunts förslag på en ändrad tidpunkt för undersökning av massgraven. Det här visar hur pressad hela turkiska staten är i frågan och hur utmanande men samtidigt hur fega de är.

Professor Halacoglu har tidigare ofta gått ut i media och med utmanande påståenden, med adress till armenier och armeniska staten, om att han är beredd att inleda forskning om folkmordet utan att någon tagit hans påståenden på allvar. Han tycks ha trott att han skulle kunna agera på samma sätt även i frågan om massgraven.

Den här gången ville det sig dock inte bättre för Halacoglu än att David Gaunt synade alla de utmanande kort som Halacoglu spelat, kort som visat sig sakna innehåll. Professor Halacoglus bluff har nu blivit ett öppet faktum.