Den notoriske anti-assyriern Johny Messos bok där han förnekar assyrisk kontinuitet recenseras av statsvetaren och debattören Aziz Duzgun Simonsson
Blev assyrierna och babylonierna i Assyrien (Mesopotamien) assimilerade av araméerna och började med tiden att kalla sig araméer? Det hävdar Johny Messo, författaren till boken ”Arameans and the making of ”Assyrians” (araméer och skapande av ”assyrier”. Enligt honom så är anledningen till att vissa av vårt folk kallar sig för assyrier huvudsakligen detta:
Vi har inget eget land och vårt ”syrianska” namn bara försvårar våra ansträngningar att introducera vårt folk och vår sak för världen, för att människor ser oss som araber från Syrien och vårt språk som arabiska. Eftersom alla vet att det assyriska imperiet styrde Mellanöstern i århundraden är det mer lämpligt att identifiera oss själva och vårt språk som ”assyrier” och det är mer effektivt att kämpa under det här namnet för att bygga upp ”Assyrien”, våra förfäders hemland. (Sid.10).
Johny Messo använder Gamla testamentet, våra kyrkofäders berättelser och några språkvetare och orientalister som sina källor som bevis på att alla människor i Assyrien som kallas assyrier/kaldéer/suryoye är endast araméer och att assyrier assimilerades och att namnet assyrier försvann med tiden. Hans teori går ut på att eftersom vi enligt honom pratar arameiska, så är vi alla araméer och ingenting annat. Enligt honom blev Turabdin och övriga Assyrien så mycket befolkade av araméer och att babylonier och assyrier blev assimilerade av araméer. Messo anser att vidare det var västerländska kolonialister, missionärer och arkeologer på 1800-talet som övertygade vårt folk i Turabdin och övriga Assyrien om att deras ursprung var assyrier. Han hävdar även att namnet ”suryoyo” kommer från ”oromoyo” och som bevis hänvisar han till vad våra kyrkofäder har sagt och vad några orientalistiska språkvetare har kommit fram till.
Låt oss undersöka bokens innehåll arkeologisk, historiskt och vetenskapligt. Johny Messo skriver i sin bok att efter det att assyrierna hade erövrat ett visst folk så massdeporterade de det erövrade folk i två syften; militärt för att minska motståndet i det erövrade området och ekonomiskt för att förse Assyrien med arbetare i jordbruket och inom övriga områden i samhället. Enligt Messo blev detta deporationssätt kontraproduktiv för det assyriska riket eftersom tvångsdeportationer slog mot dess syfte att förstärka det assyriska riket. Detta ledde enligt Messo till att det assyriska riket blev ”aramefierad”. Han skriver att många forskare betraktar araméerna som ättlingar till den amoritiska kungen Hammurabi, som levde i Mesopotamien (nuvarande Irak), samtidigt som han skriver på en annan sida i sin bok att araméernas huvudstad var Aram Zobah i nuvarande Bekaadalen i Libanon. Hur går detta ihop? Vidare skriver Messo att våra kyrkofäder St. Afrem (d. 373 och St. Jacob av Serugh (d. 521) var bland de första arameiska kristna författare som identifierade Edessa och Harran i Sydöstra Turkiet som Aram. Han medger att det arameiska alfabetets ursprung är från feniciska. Han hävdar även att assyrierna och babylonierna gick helt och hållet över till det arameiska språket och att Mesopotamien blev överbefolkad av araméer som assimilerade assyrier och babylonier och att det var det arameiska språket som var den avgörande faktorn. Messo säger att de första kristna araméerna började kalla sig ”oromoye” för att inte förknippas med de hedniska araméerna och att ordet oromoyo är synonymt med ordet ”suryoyo”. Som bevis för detta hänvisar han till vad våra tidiga kyrkofäder och orientalister har skrivit om vårt ursprung.
Messo hävdar att det var västerländska missionärer, arkeologer och kolonialister som på 1800-talet och i början av 1900-talet kallade folket som bodde i Norra Mesopotamien för assyrier och lovade de att de skulle få en egen autonomi om de hjälpte västmakterna i kriget mot ottomanerna och araberna. Vidare menar han att många bland vårt folk vill kalla sig assyrier för att det var ett mäktigt folk i historien.
Seriösa arkeologer, historiker och forskare är eniga om att det inte går att använda gamla testamentet som källa för historiska händelser eftersom de inte har hittat några arkeologiska föremål som bekräftar berättelserna i gamla testamentet. Assyrier och babylonier har enligt oberoende och neutrala historiker och arkeologer existerat i Mesopotamien i åtminstone 6000 år. Som bekant är det ca 800 km mellan Damaskus, araméernas centrum och Turabdin/Gozarto som ligger ca 250 km från Nineveslätten, kärnområdet som vårt folk har levt i under minst 6000 år och som ligger mellan floderna Eufrat och Tigris. Mosul i Irak, som är byggd vid ruinerna av assyriska huvudstaden Nineveh ligger ca 250 km från Turabdin och Gozarto. De flesta arkeologiska fynd som har hittats mellan floderna Eufrat och Tigris och som tillhör vårt folk anses av neutrala och oberoende arkeologer och övriga vetenskapsmän tillhöra de assyriska och babyloniska folken. Arkeologerna har i Turabdin, Gozarto, Nineveprovinsen och övriga Mesopotamien inte hittat några historiska föremål som tillhör det arameiska folket och kulturen som levde och verkade i sydvästra Syrien. Enligt oberoende källor, arkeologer och historiker levde det miljontals människor i Mesopotamien som var babylonier och assyrier innan deras riken blev besegrade. Anledningen till araméernas existens i Turabdin och övriga Bethnahrin är enligt historiker och arkeologer assyriernas och babyloniernas deportationspolitik av olika folkslag i riket i syfte att assimilera de för att de i framtiden inte ska kunna göra uppror mot makthavarna. De tillämpade samma assimilationsmetoder som alla andra stormakter före och efter de, som egyptier, hettiter, kineser, perser, greker, romare, araber, osmaner osv.
Då är det inte mer än rimligt och logiskt att fråga sig om hur så mycket folk som det assyrisk/babyloniska kan utrotas och försvinna medan ett litet nomadfolk som araméerna kan existera och överleva under hela denna period av krig och assimilering och sprida sig och sitt språk och kultur över hela Mesopotamien? Hur kan det assyriska och babyloniska allmänna folket överge sitt moderspråk akadiska och helt plötsligt börja använda arameiska som sitt moderspråk? Hur rimligt och logiskt är det? Språkvetarna säger att det språk som vi pratar är en blandning av akadiska och arameiska. Vi kan dra paralleller med andra riken och folkslag och se vad som har hänt med dem. Mederna som var ett mäktigt folk blev besegrade av perserna men utrotades inte. Perserna blev besegrade av Alexander den store men blev inte utrotade utan i dag finns det ett persiskt folk, det iranska med 70 miljoner som har sitt ursprung i det historiska persiska folket. Grekerna som också var ett stort imperium blev besegrade av romarna cirka 100 år f Kr och införlivades med det romerska imperiet. Bysantinerna (före detta romare och greker) blev i sin tur besegrade av ottomanerna i nuvarande Turkiet och levde under ockupation i cirka 500 år men sedan blev självständiga först 1823. Ändå lever idag cirka 15 miljoner greker i Grekland och övriga världen och pratar grekiska. Romarna, som har sitt ursprung i centrala Italien och som var ett världsimperium under ca 600 år, blev slutligen besegrade omkring år 475 e kr. Ändå finns det idag i Italien cirka 60 miljoner italienare som är ättlingar till antikens romare. Namnet Italien härstammar för övrigt från det folk, italiker (italer), som under antiken befolkade en del av Apenninska halvön. Italien var ursprungligen, i antikens Grekland, namnet på sydvästra delen av Apenninska halvön, och från Caesars tid betecknade namnet samma område som dagens Italien.
Med all respekt för våra kyrkofäders kunskaper och berättelser, men hur mycket var de insatta i arkeologi, historia och vetenskap och om hur vår historia såg ut 1000 år innan deras tidsålder? Om Messos teori stämmer att Mesopotamien blev överbefolkad av araméer pga. deportation av de till Mesopotamien och att assyrierna och babylonierna blev assimilerade och började kalla sig araméer, så borde i så fall vårt folk så småningom med tiden även börja, kalla sig perser, meder, romare, greker, araber och turkar och även överge sitt moderspråk och övergå till deras språk med tiden eftersom de blev besegrade och levde under dessa olika folkslags styre. Varför använder förresten inte dessa segrar folk arameiska som sitt moderspråk?
Hur mycket kände dagens italienare till om sin historia, kultur och sin romerska identitet innan arkeologer och historiker började med utgrävningarna i Italien? Vad kände dagens egyptier i Egypten till om sin okända historia, nämligen att de flesta härstammar från forntidens egyptier innan arkeologer och historiker bevisade deras ursprung? Hur mycket kände de moderna grekerna till om rika antika historia och kulturarv efter att de levt under turkisk ockupation i ca 500 år? I dagens Nordamerika finns det flera miljoner människor som är ättlingar till urinvånarna där trots att Européerna erövrade hela kontinenten för ca 500 år sedan. Varför skulle då dagens assyrier kunna känna till allt om sin, historia, kultur och identitet efter att ha levt under olika ockupationsmakter i ca 2500 år till dess att arkeologer och historiker bevisade att det är de som är ursprungsbefolkningen i Mesopotamien?
Araber från Saudiarabien besegrade majoriteten av folkslagen i Mellanöstern och runt Medelhavet under 600-talet efter Kristus men fortfarande existerar andra folkslag än araber i området. Araberna överlevde när ottomanerna segrade över dem. Tyskarna utrotades inte och assimilerades när hela Tyskland blev fullständig utbombad och förstörd av de allierade under andra världskriget. I dag lever det cirka 80 miljoner tyskar i Tyskland. Listan på stora riken som förlorade sin självständighet och oberoende och vars folk existerar fortfarande kan göras mycket lång. Historiker och historien visar oss istället tvärtom att när ett folk besegrar ett annat folk, så utrotar de inte det besegrade folket utan utnyttjar de att arbeta och betala skatt till segrarna. För att vad skulle de annars ha för användning av ett tomt område om de dödade alla människorna där?
Robert Rollinger, professor i arkeologi har med hjälp av Cineköy-stenen från ca 800-talet f. kr bevisat att ordet sur är synonym med ordet assur http://www.hujada.com/article_print.php?ar=263 Även den pro arameiska doktorn i orientaliska språk Assad Sauma Assad https://www.youtube.com/watch?v=dzrJ-JK3vIw har medgett att ordet Syria och Suryoyo kommer från ordet Assyria efter att ha konfronterats med arkeologiska bevis. Den syrisk ortodoxa biskopen Hanna Aydin https://www.youtube.com/watch?v=Z6ecEThaWrE har medgett i en intervju i Suryoyo TV att det var han som införde begreppet Oromoye i Europa. Den arameiska örnens (flaggan) original är kung Gilgamesh som håller, guden Ashurs/Shamash emblem, den bevingade solskivan med två tjur-män från 800-talet f kr och finns i Aleppos arkeologiska Museum i Aleppo, Syria och även de rödgula färgers original är från den bevingade tjuren Lamasso https://imagery.trubox.ca/1022/.
Allt detta sammantaget visar att det assyriska och babyloniska folket inte blev assimilerade och ersattes av araméerna i Mesopotamien (Assyrien) som Johnny Messo hävdar i sin bok. Arkeologiska, historiska och vetenskapliga kunskaper visar tvärtom att vårt folk, Bethnahrinoye och dess historia, etnicitet, kultur och språk i Mesopotamien är en 3000-årig blandning av assyrier, babylonier(kaldéer) och araméer.
KÄLLOR:
John Buckler, Patricia Buckley Ebrey, John P. McKay (2000). A History Of World Societies (Fifth Edition). Houghton Mifflin Company, Boston, USA
Television media: History Channel, TV4 Fakta, BBC och SVT:s Vetenskapsmagasinet
Tidskrifter: Illustrerad Vetenskap, Forskning och Framsteg
Internet: www.aina.org
Aziz Duzgun Simonsson , Statsvetare och debattör
