Att vissa människor med invandrarbakgrund la sin röst på Sverigedemokraterna – SD – i valet den 19 september är ganska besynnerligt. Till denna kategori hör ett fåtal assyrier. Johannes Khawsho ger sin syn på vilka dessa är och vad som kan ligga bakom deras agerande.
Sverigedemokraternas intåg i riksdagen var något chockerande för det politiska etablissemanget och en del svenskar, dock inte helt oväntat. En del av förklaringen är de enkla lösningar som SD erbjuder på samhällsproblem och de stora politiska partiernas passivitet och ovilja att ta tag i problem som förknippas med invandrings- och integrationsfrågor. Med tanke på detta var det enbart en tidsfråga innan SD skulle få tillräckligt många missnöjda svenskar på sin sida för att ta sig in den folkvalda församlingen.
Det faktum att en del svensk-assyrier har stött SD och bidragit till deras framgång var däremot inte lika väntat. Åtminstone inte för mig. Några enstaka assyrier fanns även som kandidater på SD:s valsedlar, t ex Nader Helawi som kom in i kommunfullmäktige i Södertälje.
I en artikel på arabiska som är publicerad på webbsidan batnaya.net gratuleras SD till segern i valet av organisationen Kaldeiska Nationalrådet genom sin representant i Sverige, Sargon Sami Yalda, som också är redaktör för den nämnda webbsidan. Vidare hyllas SD för deras ställningstagande för ”de kristnas rättigheter i Mellanöstern och i synnerhet kaldéernas”. Yalda är dessutom glad och stolt över att ha uppmanat kaldéer i Sverige att rösta på SD och att det har bidragit till det positiva valresultatet.
Vad är hos SD som tilltalar dessa människor? Antimuslimska tankegångar och motstånd mot homosexualitet är ett par saker som kan tänkas ha haft en viss påverkan. När det gäller antiislam har dessa kaldéer förmodligen inte satt sig in i eller grovt misstolkat SD:s förhållningssätt i frågan. Oavsett vilka förevändningar kristna från Mellanöstern har mot muslimer, även om de är helt berättigade i en del fall, har de mycket litet gemensamt med SD:s syn på islam.
Jimmie Åkesson kritiserar inte muslimer för att de har förtryckt kristna minoriteter eller för det som händer assyrierna i Irak. Han gör det för att muslimer inte passar in i hans verklighetsfrämmande bild av Sverige. Dessutom ser han inte någon speciell skillnad mellan invandrare från tredje världen. De flesta utomeuropeiska invandrare oavsett om de är muslimer, kristna, buddister eller något annat ses enbart som en belastning och ett störande element i hans vision av en svensk idyll.
Frågan om homosexualitet hänger ihop med SD:s försök att lyfta fram vissa socialkonservativa värderingar om kyrkans roll, familjen, abort, moral etc. Att med stöd av detta inbilla sig att SD är kristendomens främsta försvarare är tämligen naivt. Jag behöver nog inte påminna någon om att kristendomens kärna handlar om försoning och kärlek snarare än fördömanden.
Det är osäkert om dessa assyriska Sverigedemokrater bemödat sig med att läsa SD:s principprogram. I så fall hade de nog märkt att ordet ”hot” finns nästan en gång per sida (hot mot landet, nationen, kulturen etc.) och den ”nationalistiska principen” förekommer ännu fler gånger. Inte ens påståenden som ”Sverige är svenskarnas land” och ” svensk är den som av sig själv och som av andra uppfattas som svensk” verkar ha satt igång några varningsklockor hos dessa ivriga sympatisörer.
Det är viktigt att påpeka att Kaldeiska Nationalrådet i Sverige är en mycket liten organisation bestående enbart av några personer och de flesta assyrier/kaldéer har inget samröre med denna organisation. Det är upprörande hur dessa fåtal individer har agerat under valrörelsen och figurerat i media och förmedlat en högst olämplig bild av den assyriska folkgruppen i Sverige.
Frågan om hur människor vid sina sinnens fulla bruk kan stödja ett parti vars representanter öppet avskyr och angriper dem är inte lätt att besvara. En sannolik förklaring är att de helt enkelt inte är medvetna om vad SD egentligen står för, vilket gör saken ännu värre.
Johannes Khawsho
