Är du också trött på den eviga namnkonflikten? Sextonåriga Kristin Nehmé är definitivt trött på att förklara att hon är både assyrier och syrian. Nehmé ställer sig helt oförstående till hur man kan känna något annat än kärlek till sina syskon och uppmanar folket till ett ”uppvaknande”.

Vi är ett och samma folk. Vi har ett språk, en kultur och en Gud. Det enda vi inte har gemensamt är fotbollen, två lag som grundats i vår kära ”huvudstad” i diasporan Södertälje – Assyriska FF och Syrianska FC. Jag vet inte riktigt hur jag ska formulera mig, men i början så rent ut sagt hatade jag den assyriska sidan. Inte minst laget Assyriska.

Med tiden lärde jag mig dock att vi egentligen är samma folk med två olika lag. Ur detta växte också en kärlek till Assyriska. Sedan dess har jag kämpat med att få omgivningen att inse en sanning som jag tidigare blundade för. Jag har bland annat börjat med att använda dubbelbenämningen för vårt folk, samt gett båda lagen lika stor plats i mitt hjärta. Men detta räcker inte för mig längre. Jag har förhoppningar om att vi en dag ska, i Guds vilja och vår egen, enas under en gemensam fana med en och samma benämning.

Jag vill även att våra lag ska slås ihop, eftersom det skulle betyda att det skulle bli dubbel styrka på alla fronter. Tillsammans är vi starka. Låt oss kämpa med varandra istället för att kämpa mot varandra. Vi kan om vi vill. Jag är trött på att tjafsa om ett namn, om vem som har rätt eller fel. Allt detta tomma prat sker i onödan och vi kommer ingenstans med det. Vi båda vet att vi är suryoye, så varför inte bara kalla oss för suryoye på alla språk? Impossible is nothing. Låt oss glömma det dåliga och börja om från noll. Vad är det med vårt folk egentligen?

Vi bråkar om en benämning medan kurderna snart har ett eget land. De tar över vår jord, vår mark från vårt älskade Mesopotamien! Snälla skärp er! De får vår mark och vi kan inte ens acceptera varandra. Jag får ofta frågan; ”är du syrian eller assyrier?”. Svarar jag syrian frågar de ”men varför håller du på AFF då?”. Säger jag istället att jag är assyrier frågar de mig varför jag håller på SFC. Folk förstår min poäng och säger att det blir lite ”dubbelmoral” i mitt sätt att tänka, men jag anser inte att så är fallet. Jag älskar båda sidorna lika mycket och jag förstår inte hur man kan hata varandra?

Hur kan man, till exempel, sjunka så lågt att man förstör för varandra när det är derby i fotboll mellan Assyriska och Syrianska. Man försöker göra det fint och så kommer någon annan och förstör det – det där kallar jag verkligen dagis nivå! Man kan inte leva kvar i det förflutna. Det är nya tider nu och det innebär bland annat att man tar nya tag för framtiden. Vi är systrar och bröder, en stor familj med samma ursprung. Fortsätter vi så här, det vill säga motarbeta varandra kommer vi att dö ut inom kort, det är jag övertygad om.

Nästa generation kommer inte kunna eller ens vilja tala vårt språk eller att ha något med vår kultur att göra, vakna upp bröder och systrar, vi finns idag men kanske inte imorgon. Ta hand om varandra.