Den 19:e september väljer Sverige de politiker som ska representera landet de närmsta fyra åren. Hujada.com har ställt frågor till riksdagspartierna kring ämnen som är viktiga för assyrierna. Alla riksdagspartier har fått denna förfrågan och alla har fått samma frågor. Här i Hujada.com läser du partiernas svar. Turen har nu kommit till Moderaterna att svara.

Varför är ni det bästa partiet för assyrier i Sverige att lägga sin röst på i valet den 19 september 2010?

Det får naturligtvis de assyrier som bor i Sverige själva avgöra men vi moderater anser att jobben är Sveriges viktigaste framtidsfråga. Därför går vi till val på en tydlig arbetslinje där det ska löna sig bättre att arbeta och fler människor ska få ett jobb att gå till. Vi vill fortsätta sänka skatten för vanliga löntagare och ta ansvar för de offentliga finanserna. Den som har hamnat utanför arbetsmarknaden ska alltid få stöd att komma tillbaka. Vi vill också göra det enklare att starta och driva företag vilket är viktigt för de många assyrier i Sverige som är egna företagare.

Turkiet har många gånger kritiserats för hur man behandlar  minoriteter i landet. Ett exempel är de utdragna rättegångarna mot Mor  Gabriel-klostret där en domstol nyligen upphävt en för klostret gynnande dom. Hur påverkar sådant landets möjlighet att erhålla EU-medlemskap och hur bör Sverige agera i liknande fall?

Moderaterna är varma anhängare av ett framtida turkiskt EU medlemskap. Vi stödjer det reformarbete som premiärminister Erdogan gjort som bland annat lett till en försoningsprocess med Armenien, demokratiinitiativ och ett öppnande upp kring minoritetsrättigheter. Ett skäl till varför vi är så starka förespråkare av ett turkiskt EU-medlemskap är just för att det skulle främja demokratin och olika minoriteters rättigheter i Turkiet. Vårt engagemang i frågan gör också att vi kan ställa tydliga krav på Turkiet. Sverige var t.ex. ett av de länder i EU-kretsen som tidigast lyfte upp frågan om Mor-Gabriel-klostret på EU:s agenda och vi deklarerade att vi kände oro inför de oklarheter som låg till grund för den rättsliga processen. Vi har också markerat att det är angeläget att den turkiska staten mer aktivt förhindrar de spänningar som finns kring religiösa frågor i Turkiet.

Den 11 mars 2010 erkände Sveriges riksdag folkmordet Seyfo. Motionen som antogs manar till fortsatt arbete för ett erkännande i EU och FN samtidigt som utrikesminister Carl Bildt flaggat för att beslutet kan komma att hävas under nästa mandatperiod. Var står ert parti i frågan och hur avser ni arbeta vidare med beslutet?

Moderaterna beklagar att Riksdagen den 11 mars valde att tillkännage för regeringen att Sverige ska erkänna de massakrer som drabbade bland annat armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker 1915 för folkmord. Det råder ingen tvekan om att fruktansvärda övergrepp ägde rum mot dessa grupper och det är angeläget att få fram mer historisk forskning på detta område. Men vi anser inte att det är Riksdagens roll, som ett representativt folkvalt organ, att döma historiska händelseförlopp. Riksdagens beslut kommer tyvärr inte heller att bidra positivt till den pågående normaliseringsprocessen mellan Turkiet och Armenien. Dessa två länder enades förra året om att tillsätta en gemensam historiekommission med uppgift att utreda händelserna 1915. Det är en process som Sverige har all anledning att stödja eftersom den även leder till ökad stabilitet och säkerhet i regionen.

Över en halv miljon kristna assyrier har flytt sitt hemland i Irak  och från dem som är kvar kommer dagligen rapporter om deras utsatthet. Krav har ställts på en autonomi för att säkerställa de kristnas framtid i området. Vilken inställning har ert parti till autonomi för de kristna assyrierna i Irak och, vid det fall att ni är för en autonomi, hur kommer ni att agera för att göra det till en verklighet?

Vi ser med oro på det våld som drabbar många kristna assyrier i Irak. Det ligger i hela världssamfundets intresse att arbeta för ett demokratiskt, stabilt och sammanhållet Irak. Ett sådant Irak måste byggas på tolerans och samlevnad som accepteras av alla nationella och religiösa grupper. Vi tror dock inte att särskilda frizoner för olika minoriteter skulle främja en sådan utveckling. EU och Sverige stöder den irakiska regeringens deklarerade avsikt att skapa ett Irak där samtliga medborgare, oavsett etnisk bakgrund eller religion, kan leva i säkerhet och få sina mänskliga rättigheter respekterade. Vi förväntar oss också att den irakiska regeringen vidtar de nödvändiga åtgärder som krävs för att alla Iraks medborgare i framtiden får uppleva fred, säkerhet och demokrati, i sitt eget land.