Året var 1933 och i staden Simele i Assyrien (dagens Irak) levde tusentals assyrier tillsynes fridfullt, men den 7 augusti drabbades de av ett massmord utfört av araber – som skapat det nya landet Irak med stöd av Storbritannien.

Den 7 augusti fick därför symbolisera minnet av alla assyriska martyrer under vår historia.

Det är viktigt att inte glömma det förgångna – om man inte känner till historien är det svårt att känna till nuet. Idag när vi bor i demokratiska stater har vi möjligheten att få tillstånd minnesdagar, demonstrationer och yttra oss fritt, ett privilegium som inte våra förfäder hade.

Många bland oss har dåliga kunskaper om vårt folks öde under 1200-talets härjningar av Genghis Khan och Timur Lenks frammarcher i Assyrien under 1300- talet – hur det påverkade vårt folk och framtid därefter. Därför är det viktigt att fortsätta lära kommande generationer om dessa händelser så att de kan hållas levande. Martyrernas dag är inte bara en tradition utan fungerar även som en viktig kunskapskälla om det förflutna och historielära som främst är viktig för unga assyrier i deras identitetssökande. Det är också en påminnelse om varför vi befinner oss i Sverige.

Det pågår fortfarande ett systematisk dödande av assyrier i Assyrien även under 2000-talet, dagliga rapporter om kidnappning, mord, hot och förföljelser är vanliga. Det är tragiskt att detta även fortsätter in i våra dagar och att man ständigt måste bli påmind om historien och dess grymma öde. Frågan vi ställer oss är, när ska det ta slut? Många skulle nog säga att ett fritt Assyrien är det enda som kan samla- och skydda assyrier.

Det är också viktigt att minnas de som kämpade för vårt folk under de svåra tider som rådde i början av 1900-talet – sådana personligheter som stod upp för det assyriska folket och kämpade för befrielse. Individer som fungerat som folkliga ledare – en bristvara fram till våra dagar. En hyllning är det minsta de är värda.

 Händelserna under Seyfo och Simele har skapat ett stort sår i assyriernas hjärtan, alla assyrier är på något sätt drabbade av dessa händelser och martyrernas dag den 7 augusti hålls i princip av alla assyrier över hela världen. Det är den dagen då vi alla känner oss berörda av en och samma händelse.

Och visst hade ledaren och Patriarken Mar Shimun rätt då han fick meddelandet av de turkiska ledarna om att hans bror skulle avrättas och svarade med orden: ”Hormuz är min broder, men mitt folk är också mina bröder och systrar. Jag förlorar hellre en broder än hela mitt folk”. Vi är här och vi hyllar honom och alla andra assyriska martyrer. Den 7 augusti varje år visar vi att han fick rätt – det ska vi fortsätta med.