Gabi Massos låt ”B eshmo d kinutho” är ett mästerverk med potential att bli en klassiker, menar Ninos Badur.

I fjol släppte Abboud Zeitoune boken Modern Assyrian Music. Från forntidens mesopotamiska skalder tar han oss till dagens moderna assyriska musik. Vid en genomläsning av boken förundras man över hur det kommer sig att ett folk inte hade utvecklat sin folkmusik förrän senare delen av 1900-talet. Man kan läsa att kyrkans förbud låg som ett mörkt moln över den assyriska kulturen. De med musikalisk talang sökte sig förmodligen till kyrkan – för vem kan förneka att den syrisk-ortodoxa kyrkans melodier har ett intrinsikalt djup och en genuin mystik över sig? Denna kyrkas musiktradition torde för övrigt vara bland de äldsta musiktraditionerna i världen som fortfarande är i liv. Nu när assyrierna har decimerats kraftigt efter massmord, förföljelser och förtryck i ursprungsländerna och sekulariseringens vindar blåser hårt över den nya generationen assyrier i diasporan, finns det en överhängande risk för att denna rika kyrkliga musiktradition tynar bort.

I skuggan av denna musiktraditions vingar framträdde i Beth Zalin (Qamishli) en ny generation musiker, från vilken utmynnade den första västassyriska folkmusiken. I källarvåningar som ljudisolerades med madrasser och filtar – på grund av rädsla för regimen – komponerades många av de folkkära klassiker som fortfarande spelas på assyriska fester. Bland pionjärer för modern assyrisk folkmusik kan nämnas Gabriel Assad, Pol Mikhael, George Chachan, Joseph Malki och Abrohom Lahdo. I dessa pionjärers fotspår vandrar idag en person med stort musikaliskt intellekt; Gabi Masso.

Masso har, som bekant i assyriska kretsar, skapat moderna klassiker som Laylaoch Marli marli. Dessa melodier är lika folkliga som de första som skapades i Beth Zalins källarvåningar. På senare tid har han emellertid avvikit från det som typiskt förknippas med traditionell folkmusik och gett sig in på en annan, för orientalisk musik egentligen inte helt obekant väg. Jag syftar på Massos senaste stora verk; B eshmo d kinutho. Låten handlar om Seyfo, folkmordet 1915 som drabbade assyrierna och andra kristna i ottomanska riket (nuvarande Turkiet).

Låten har lagts upp på Youtube (se länk nedan). Elie N. Hardan har stått för arrangemang med orkester i Libanon. Texten har skrivits av Masso själv. Det har varit ett stort team för skapande av denna framtida klassiker. Produktionen av låten hade inte varit möjlig utan hjälp av generösa bidrag från privatsponsorer och organisationer, däribland Assyriska ungdomsförbundet i Sverige, som har som ändamål att värna om den assyriska kulturen och bidra till dess vidareutveckling. Masso tackar sponsorerna i musikvideons eftertext.

Seyfo utgör fortfarande ett djupt sår i de hjärtan som tillhör ättlingarna till dem som mördades, våldtogs och bortrövades. Men Massos låt är inte melankolisk, förbannande eller ens tillbakablickande. Den bär med sig minnet, berättelserna, men den travar likväl framåt. Den är framåtblickande och hoppingivande. Musiken uppmanar till styrka och nästan stolthet (kan det finnas stolthet i det trauma som är Seyfo?).

I början av låten växer en apokalyptisk känsla fram, att allt nu kommit till sitt slut, vår historia, vår kultur, hela vårt arv. Efter en kort stunds andrum, som närmast kan liknas vid ett nirvana-tillstånd, hör man stråken från orkesterns instrument och efter det ett crescendo av slag, stråk och blås som utgör huvudmelodin. Låten är baserad på skalorna Huzam (variant av Segah) och Bayat, skalor inte helt främmande för assyrier. De är hemmahörande i den syrisk-ortodoxa kyrkomusiken. Masso är banbrytande inom assyrisk folkmusik i och med att det är den första assyriska sången med de avancerade rytmerna 17/8, 10/8 och 9/8.

En person som lyfter hela Massos musikaliska verk är den utomordentligt skickliga vokalisten, Carla Ramia. Kombinationen av hennes röst, melodin och hela musikarrangemanget gör att man under hela låten håller huvudet högt i stället för att sjunka ned i tungsinthet. Vi kommer inte att glömma. Vi står kvar. Det måste finnas en stolthet i det. Ett mästerverk, en framtida klassiker om man så vill, har alltså skapats. Ta del av musiken, texten och budskapet.

Och inte nog med det, B eshmo d kinutho fångar också upp det som händer idag, när i princip alla assyrier fördrivs från sina hem i sina ursprungsområden, när forntida assyriska fornlämningar i regionen förstörs och kyrkor bombas sönder och samman. Trots detta kommer vi, så länge vi lever, till den sista dagen i våra liv, att höja våra röster. Trots förtrycket, förföljelsen, och ignorerandet av våra rättigheter. Trots allt.

Jag tror och hoppas att Gabi Masso fortsätter att slås av musikalisk ingivelse i många år framöver och att han levererar fler musikaliska verk i denna genre och i samma anda.

Musikvideon kan ses här

 

Ninos Badur