Namnfrågan är förmodligen den mest intressanta och spännande fråga bland assyrier. Den har förbryllat många personer, inte minst etniska svenskar. Radiojournalisten Augin Kurt har länge varit engagerad i frågan och här delar han med sig av några aspekter.

För en tid sedan fick jag ett e-mail från en ung assyrisk kille som är född i Sverige och uppvuxen i det assyriska föreningslivet. Han ville veta om det är någon skillnad mellan ordet assyrier och suryoyo i förhållande till othuroyo. Jag försökte på ett enkelt sätt förklara att det är samma sak men sagt på två sätt och tillade att han med stolthet kan fortsätta kalla sig suryoyo på assyriska och assyrier på svenska.

Tyvärr råder det en meningslös namnfråga bland vårt folk, där många inte kan reda ut dess begrepp, i synnerhet när både religion, historia och politik blandas in i spelet. Jag vill här försöka kasta ljus över begreppen, med risk för att jag inte lyckas lika enkelt som i fallet ovan med den unge assyriern.

Vi har bröder och systrar som inte har förstått sambandet mellan suroyo, suryoyo och othuroyo trots alla historiska fakta och trots den lingvistiska närheten. Det finns också en liten klick som inte vill förstå, eftersom dessa personer lever av konflikten. Om de är fiskar så är namnfrågans existens deras vatten.

Historiska fakta talar sitt språk men många bland oss väljer att blunda för dessa fakta. Senast för några veckor sedan kunde vi här på denna webbsida läsa om arkeologiska fynd som styrker att namnet Asuray och Suray är identiska, beroende på vilket språk som användes för 2.800 år sedan och därmed vilket språk som används idag. Idag säger vi suryani på turkiska och arabiska men asuri eller aturi på persiska och armeniska, likaså assyrier på svenska och assyrians på engelska.

I Sverige förekommer även den tämligen nya konstruktionen syrianska, som egentligen är deriverad av suryani med den svenska ändelsen ”ska” d v s suryaniska. Idag är den kanske mer etablerad och den som växer upp med beteckningen syrianska tänker inte på hur konstigt det skulle låta om man på engelska plötsligt börjar kalla det svenska språket för the Svenskish language eller svenskarna för the Svenskish people.

Nej, svenska heter Swedish på engelska på samma sätt som suryoyo heter Assyrian, ibland med förkortningen Syrian eller franskans Syriaque som sedan blivit Syriac, som ofta används om språkets beteckning. Vad vi inom den assyriska rörelsen har försökt göra när det gäller översättning till icke-semitiska språk är att återgå till ursprunget, assyrier. Orsaken är inte att vi på något sätt skäms över förkortningar eller egna beteckningar, utan det är för att undvika risken för förväxling med det arabisk-muslimska landet Syrien. Om detta samband skrev Naum Faik – en av assyrianismens frontfigurer – i sin tidning Beth Nahrin redan för 90 år sedan (se översättning längre ner!)

En del av vårt folk tar än idag avstånd från benämningen assyrier, med motiveringen att det skulle i så fall innebära byte av kyrkotillhörighet, t ex från syrisk-ortodoxa kyrkan till Österns assyriska kyrka. Det här var i alla fall budskapet i den propaganda som basunerades ut från predikstolen i Södertälje och övriga ställen när namnfrågan bland vårt folk började bli en konflikt. En av dem som ivrigast hetsade upp församlingen i denna propaganda var biskopen för Sverige och övriga Skandinavien Afram Abboudi i slutet av 1970-talet – helt i motsats till vad han hade sagt i sitt berömda tal i Södertälje 1969, under sitt första besök i Sverige. Då bedyrade han sin assyriska identitet, baserad på såväl genetiska som historiska fakta, enligt hans sätt att uttrycka saken vid det tillfället. Hans predikan med detta innehåll spelades in på band och finns att lyssna på i Qolo’s gamla arkiv på www.sr.se/qolo.

Vad jag vill säga är att det inte ligger någon konstig baktanke bakom användandet av uttrycket assyrier annat än att i välmening beskriva vår nationella identitet på det mest begripliga sättet. Att vi började kalla oss assyrier på svenska och suryoye på vårt eget språk var och är en naturlig kombination, som har sina rötter i det som våra nationalhjältar som Naum Faik predikade för hundra år sedan. De insåg att benämningen assyrier var lämpligast som ett samlande begrepp i en splittrad nation, där sekteristiska dispyter under historiens gång hade gjort djupa avtryck i folkets identitet och medfört en bristande känsla för sin etniska härkomst. Så här skriver Naum Faik, under rubriken ”Suryoye och Suroye”, i ett av de första numren av Beth Nahrin 1916:

”Alla våra bröder vet att vår nation sedan urminnes tider kallas med namnet Suryoye med två y. Så benämns alla Suryoye madenhoye och ma’erboye i gamla böcker. Även maroniterna i Syrien (då var Libanon en del av Syrien, ö anm) kallas suryoye (othuroye). Även nationellt heter de suryoye, d v s från Syrien. Eftersom vi också tillhör denna beundrade assyriska nation, måste vi hitta ett gemensamt namn som passar oss i modern tid, i synnerhet i USA.

Om vi använder namnet suryoye (Syrians) kommer vi att sammanblandas med syrier från landet Syrien, som till stor del är araber och muslimer, så som den ärade utgivaren av tidskriften Mshahdono påpekade så riktigt. Och om vi använder namnet Suroye, kommer vi att förväxlas med invånarna i staden Sur.

Vi tror att vi gott kan kalla oss Suryoye med tillägg av bokstaven A i början, alltså A-suryoye, så som ärade skribenten av tidskriften Izgado gör, och det blir mycket bättre namn för vår nation. Detta namn med bokstaven A i början passar även mycket bättre det engelska Assyrians. Vi själva (Faik, ö anm) använder denna form, A-suryoye på assyriska och Assyrians på engelska, och tror att detta namn passar mycket bättre än suryoye och suroyo med ett y. Detta är också fint.

Naum Faik
Utgivare av Beth Nahrin”

Fotnot: A eller Alef/Olaf är en av tre s k sjuka bokstäver i det assyriska alfabetet och faller ofta bort i uttalet, trots att man skriver det i början. Faiks A-suryoye har ofta ett streck under A så att det skrivs men inte uttalas. Vi har det i en rad andra uttryck som A-hrone, A-hroye, A-roze osv.

Relaterade artiklar:
– Nytt fynd stärker samband mellan suroye-asuroye