Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm har startat ett treårigt projekt tillsammans med sju stycken etniska riksförbund; dessa är Assyriska, Iranska, Italienska, Kurdiska, Ryska, Serbernas och Turkiska Riksförbunden. Dessa i sin tur ingår i organisationen SIOS, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige. SIOS har 16 medlemsförbund och drygt 90 000 medlemmar i Sverige. Projektet finansieras med medel från Allmänna Arvsfonden.

Projektet pågår till och med den sista december 2010. Syftet med projektet är att rekrytera familjehem. Projektet erbjuder två öppna seminarier per år med olika teman. Vidare kommer projektet att erbjuda kontinuerliga träffar för information, utbildning samt erfarenhetsutbyte till de befintliga och de blivande familjehemmen. Projektet ska även producera ett utbildningsmaterial om familjehem. Vi vill öka informationen och kunskapen om familjehem. Projektet ska även arbeta för att ändra attityden kring begrepp som placering och familjehem som kan förknippas med skuld- och skamkänslor hos de biologiska föräldrarna men även hos ungdomarna som blir föremål för detta ingrepp.

I dem flesta kulturer är det vanligt att familjen och släkten tar hand om ett barn eller ungdom som behöver omhändertas eller omplaceras. Detta är även möjligt i Sverige om man ansöker hos socialtjänsten. På detta sätt blir familjehemsplaceringen formel och myndigheterna samtalar, utreder och stödjer släkten som har valt att ta hand om barnet eller ungdomen och på detta sätt bli familjehem. 

I och med detta är den godkända familjen inom släkten berättigad till ersättning för de insatser uppdraget innebär. Dels får familjen en inkomst som beskattas för arbetet som de utför genom att ta hand om det placerade barnet eller ungdomen, dels en del som kallas omkostnadsersättning som beskattas upp till 5 000 kr per år, det som är över denna summa är avdragsgillt i deklarationen som omkostnad. Denna del är proportionerlig mot dem omkostnader familjen har såsom; hyra, mat, kläder, hygienartiklar, fickpengar etc.

Enligt artikel 20 i FN:s barnkonvention ska hänsyn tas till barnens rätt till sin egen kultur, språk och tro med hänsyn till barnets etniska bakgrund. Alla folkgrupper har rätt till sin egen identitet och kultur. Vid omplaceringar ska hänsyn tas och ansträngningar ska göras för att barnen ska kunna behålla sitt språk och sin identitet. Det är inte självklart att alla ungdomar som placeras vill bli placerade i familjer med samma etniska bakgrund utan kanske helst vill bli placerade i en svensk familj, hänsyn ska tas till ungdomens bästa vid en omplacering.

En ungdom kan välja att bli placerad i en familj med samma kulturella bakgrund, eftersom man känner igen sig och omställningen blir inte lika stort då. Det är tillräckligt problematisk med alla övriga omställningar som att byta skola, grannar, kompisar etc.

En placering i familjehem är inte som en adoption, det finns inget juridiskt ansvar för familjehemmet. De biologiska föräldrarna är fortfarande ansvariga och kontakten med dem är viktig och ska upprätthållas så att de placerade barnen och ungdomarna ska kunna återvända till sina biologiska föräldrar så fort det är möjligt.

Skyddsvärnet har fyra familjekonsulenter som arbetar med placering av barn från 12 år och uppåt samt ungdomar och vuxna som behöver stöd av en familj. Konsulenterna erbjuder stöd och utbildning och samarbetar nära med familjehemmen. Ett familjehem behöver inte bestå av en traditionell familj av mamma och pappa utan kan även vara en ensamstående mamma eller pappa eller par av samma kön, liksom vuxna som bor ensamma. Familjehemmet ska representera samhället såsom det ser ut idag. 

Det viktiga är att familjehemmet har utrymme att erbjuda, exempelvis ett eget rum samt är stabil och kan ge trygghet och förmedla omsorg och medmänsklighet. Oftast har de omplacerade barnen eller ungdomarna upplevt instabilitet och otrygghet och har behov av att känna sig trygga och omhändertagna på ett medmänskligt sätt.

Varje familjehem är unikt. Därför är det viktigt att lära känna varandra och etablera en bra kontakt för att då kan familjehemmen få så mycket stöd och råd som de behöver. Detta är även nödvändigt för att matchningen som familjekonsulenterna kommer att göra mellan den blivande klienten och familjhemmet ska bli så lyckad som möjligt. Det resulterar då i en fungerande placering som båda partnerna ska vara nöjda med. Därför finns det alltid en så kallad prövotid på cirka två veckor för att både familjehemmet och klienten ska bekanta sig med varandra och känna sig för om det fungerar att bo tillsammans. 

Båda parterna har rätt att säga ifrån sig uppdraget om de känner att det inte fungerar. Detta utan att behöva förklara för den andre, ansvaret och uppgiften ligger helt hos familjekonsulenterna. Då känner sig ingen sårad eller olämplig, personkemin stämmer inte alltid och det är helt okej att byta familjehem respektive få en annan klient. Placeringstiden kan variera från 3 månader till 2-3 år.

En familj som bestämmer sig för att engagera sig och bli familjehem och därmed ta emot en placering i sitt hem kan göra detta på två sätt. Det ena sättet är att vända sig till familjeenheten eller socialtjänsten i sin kommun eller stadsdelsnämnd och berätta att man vill bli familjehem och kan ta emot en placering i sitt hem. Det andra sättet är att vända sig till en organisation som arbetar med familjehemsplaceringar. En sådan organisation är till exempel den ideella föreningen Skyddsvärnet i Stockholm, som även samarbetar med Assyriska Riksförbundet. Medlemmar i Assyriska föreningar kan även vända sig till riksförbundets representant i projektet om man vill ha hjälp med att komma i kontakt med socialtjänsten och/eller Skyddsvärnet.

Innan ett familjehem blir godkänt första gången för att kunna bedriva verksamhet som familjehem blir de besökta av två familjehemskonsulenter. Alla sitter då och pratar tillsammans om till exempel vilka klienter man skulle vilja ha boende hemma hos sig. Familjehemmet har alltid möjlighet att välja vem de vill ska bli placerad hos dem liksom den placerade alltid har rätt att välja i vilken familj man vill bo. Familjehemmets främsta uppgift är att vara medmänniskor och att ge stöd till de placerade klienterna. De erbjuder dem sitt hem och gör gemensamma aktiviteter som att laga mat, tvätta och städa, men även exempelvis att gå på bio och åka på semester tillsammans om det är möjligt. 

Det blivande familjehemmet intervjuas av familjehemskonsulenterna, man ställer frågor om ens uppväxt, hälsa, arbetssituation samt familjens situation och relation idag. Det är viktigt att samtliga familjemedlemmar, även de egna barnen, är införstådda med vad det innebär att bli ett familjehem. Vidare är det viktigt att den placerade klienten blir placerad i den familj som är bäst lämpad för att det ska bli så bra matchning som möjligt. Detta är viktigt för både klientens och familjens välbefinnande. Det ska bli ett så bra samarbete som möjligt. Vidare ska familjehemmet hämta ut utdrag från bland annat brottsregistret.

De olika klienterna som placeras kan kräva olika insatser. Men det viktigaste är att de är välkomna, har ett eget rum och att de känner sig som en del av familjen. Ibland förekommer det så kallad hedersrelaterad placering och detta innebär att personen är på flykt från sin biologiska familj och är placerad långt borta på en hemlig ort. Personen har skyddad identitet och placeringen är under sekretess. 

Barn eller ungdomar som kommer till Sverige utan sällskap av vuxna familjemedlemmar, det vi kallar ensamkommande behöver ett boende, men även stöd för att klara sig i det nya svenska samhället. De kan behöva hjälp med svenska språket, med att fylla i olika blanketter m.m. De brukar ha en förordnad ”god man” från kommunen som har ansvaret för deras ekonomi och annat tills de blir myndiga. Det förekommer att det kommer ensamma ungdomar med assyrisk etnisk bakgrund. För dessa ungdomar skulle det underlätta om de kunde bli placerade i en assyrisk familj.

Ett familjehem som ingår i Skyddsvärnets familjevård kan alltid vända sig till sin familjehemkonsulent och be om råd eller stöd eller bara ventilera olika upplevelser m.m. Skyddsvärnet har även en psykologmottagning med tre KBT, Kognitiv Beteende terapi, psykologer som erbjuder terapi åt placerade klienter inom Skyddsvärnets familjehem. Detta är fördelen med att vara familjehem genom en organisation såsom Skyddsvärnet, eftersom det erbjuds konsulentstödd familjehemsplacering till skillnad från att vara familjehem direkt åt kommunen.

______________________________________________________________

För vidare information kontakta:

Isabella Canow, projektledare                Fehmi Barkarmo
Skyddsvärnet i Stockholm.                       Assyriska riksförbundets representant i 
08-729 17 32;  0767-64 14 12                 projektet 
isabella@skyddsvarnet.se                       0704-98 29 09 
Hemsida:  www.skyddsvarnet.se           barkarmo@hotmail.com
______________________________________________________________

Isabella Canow
Projektledare