Vid middagstid onsdagen den 27 september tog frågan om folkmordet på det assyriska folket en ny dimension. Då slogs det nämligen fast att omnämnandet av Seyfo kommer att stå kvar i den antagna texten om Turkiets väg mot ett EU medlemskap. Hujådås reporter Afram Barryakoub var på plats vid det historiska beslutet.

Rapporten, eller betänkandet som det heter på fackspråk, är ett sorts kvitto från EU parlamentet på vad turkarna hittills har klarat av och vad som förväntas av dom framöver, en sorts checkpoint på Turkiets väg mot EU. Texten har beskrivits i media som väldigt kritisk och tuff mot Turkiet och parlamententet fick rösta om hela 80 ändringsförslag innan den slutligen antogs.

För assyriernas del är den 50:e paragrafen i rapporten väldigt intressant. Den beskriver hur EU vill att Turkiet ska handskas med frågan om det armeniska folkmordet och där nämns, för första gången i en EU rapport, frågan om det assyriska folkmordet. I sin helhet uppmanar den 50: e paragrafen turkarna till att öppna upp sina arkiv för forskarna och underlätta en öppen och fri debatt om de armeniska, assyriska och grekiska frågorna om folkmord.

Bland dom 80 ändringsförslagen fanns tre stycken som gick ut på att parlamentet skulle stryka parentesen i slutet på paragrafen där folkmorden på assyrier och greker omnämns. De tre försöken att stryka bort frågan om de assyriska och grekiska folkmorden kom från socialdemokratiska gruppen, alliansen för liberaler-demokrater samt den gröna alliansen.

Ett fjärde försök, som eventuellt kunde stryka bort det assyriska folkmordet från rapporten, kom överraskande nog från en grupp grekiska EU – parlamentariker. Deras ändringsförslag lydde:”Europa parlamentet understryker behovet för det turkiska samhället och dess politiska makthavare att förlika sig med Turkiets historia och erkänna folkmorden på armenierna och grekerna från Pontus”.

De grekiska EU-parlamentarikerna valde alltså medvetet att inte nämna det assyriska folkmordet i sitt förslag. Hujådå kommer att söka få en kommentar av de grekiska parlamentarikerna kring deras agerande.

Samtliga fyra försök till att stryka bort det assyriska folkmordet från rapporten misslyckades. Paragraf 50 ändrades, efter alla ändringar, till paragraf 56. Den slutgiltiga texten i paragraf 56 kan ni läsa här. 

Efter omröstningen hölls en kort presskonferens med holländaren Camiel Eurlings som är den som sammanställt rapporten. De turkiska journalisterna på plats var, av deras frågor att döma, mycket kritiska och besvikna över att texten om det grekiska och speciellt assyriska folkmordet kommer att kvarstå. Eurlings var i sin tur arg över att turkiska journalister förvrängt hans uttalanden den senaste tiden i turkisk media och därmed skapat en hätsk stämning. ”We are not stupid, we know what you are writing about this in Turkey”, sa han och påpekade att EU inte har fastslagit att det har skett folkmord på varken greker eller assyrier utan att Turkiet bör analysera sin historia och utreda, med hjälp av tredje part, anklagelserna som förs fram.

Nu har alltså frågan om det assyriska folkmordet tagit ett försiktigt steg in i storpolitiken i och med den antagna rapporten. För assyrierna kan det här visa sig vara en stor seger på mer än ett sätt. I en eventuell framtida utredningskommission om vad som ägde rum i Turkiet under första världskriget kommer med största sannolikhet även assyrier att vara med som part, sida vid sida med armenier, greker och turkar. Dessutom bör den antagna rapporten ge länder som Sverige ännu en stark anledning till att ta en klar ställning för ett erkännande av folkmordet på det assyriska folket.