Anna Melle - Fotograf: Mikael Johansson

Assyriska författare och skribenter är i dagsläget en bristvara hos vår rörelse och vårt folk, om vi dessutom delar in dessa i manliga och kvinnliga så kommer den senare tyvärr nog att kunna räknas på båda våra händer. Något som har med kvinnans tidigare roll i våra samhällen att göra.

Anna Melle är en assyrisk kvinnlig författare som genom sina böcker spridit stor kunskap om assyrier och deras historia till det svenska samhället men även till stora delar av den assyriska befolkningen i Sverige. I denna intervju får vi läsa om hennes bok ”Från Eufrat till Sverige – En hundraårig armenisk/assyrisk kvinnas livsöde”. Vi får även ta del av annat arbete som hon bidragit till samt hennes syn på hur den assyriska kvinnans roll kommit att förändras i det assyriska samhället genom tiden.

Din bok ”Från Eufrat till Sverige” handlar om en hundraårig assyriskas/armenisk kvinnas livsöde. Skulle du kunna berätta lite kort om boken för våra läsare?

”Från Eufrat till Sverige” handlar om en hundraårig armenisk/assyrisk kvinnas livsöde samt om hennes armeniska mor. Den armeniska flickan som överlevde massakern och sedan såldes som slav till en äldre muslimsk man år 1915.
Den hundraåriga kvinnan härstammar från ett område i närheten av floderna Eufrat och Tigris. Hon tvingas att som äldre lämna sina fädernesland och bosätta sig i ett främmande land, Sverige, utan att kunna ett ord svenska och utan att ha kännedom om den svenska kulturen och vad som menas med integration.

Boken skildrar även det assyriska folkets öde. Ett urfolk utan ett eget land som har levt i Mellanöstern i mer än två tusen år i avsaknad av mänskliga rättigheter. Ett folk som upplevt folkmord och som blivit utsatta för förföljelser, våld och förtryck.

Min personliga ambition har varit att ge dessa kvinnor en röst i nutiden och för kommande generationer. Ty det handlar om liv som präglas av brutala krig, flykt, ständig rädsla och psykiskt lidande som förorsakats av folkmordet 1915.

Du har skrivit många böcker genom åren, sådana som skildrat assyrisk historia, den assyriska kvinnans livsöde samt en del innehållandes assyriska barnberättelser. Skulle du kunna berätta lite om några tidigare verk och vad som fått dig att skriva om just dessa ämnen, i synnerhet den assyriska kvinnan.

Jag har författat nio böcker fram till år 2018. Två av böckerna, ”Den kloka räven” och ”Kikärtan” är fabler och sägner ur den assyriska muntliga berättarformen.  Genom berättelserna får vi alla ta del av den assyriska kulturen. Idag finns assyrierna spridda runt klotet. Därmed är de assyriska berättelserna också en del av kulturen i Sverige. De flesta av berättelserna handlar om normer och etik samt rätt och fel. För första gången finns de nedskrivna på svenska och blir därmed bevarade på ett språk som idag också är många assyriers.

Mariam- hederskvinnorna är en berättelse som spänner sig över 100 år. Den skildrar det vardagliga livet för tre generationers kvinnor. I berättelsen finns både ljus och glädje, dramatik och död. Den speglar fattigdom och det patriarkala kvinnoförtryck som förekommer än idag i Mellanöstern.

Jag vill att omvärlden ska få kännedom om att hundratusentals flickor saknar rätten till en bok och en penna, att de inte får slutföra sin skolutbildning eftersom de måste hjälpa till i hemmet istället. Att kvinnor inte har rätten att bestämma över sin egen kropp, att våldtäkter, tvångsgifte, hedersmord och kärlekslösa äktenskap är vanliga.

För att stödja främmande människors kamp mot diskriminering och orättvisor behöver vi veta mer om dem. Vi behöver få bättre kännedom om dem för att bistå dem i sin frigörelse från det gamla patriarkala systemet som förtycker flickor och kvinnors demokratiska utveckling.

Jag har i decennier hört berättas av mina medsystrar om det kvinnoförakt, tvånggiften och förtryck som råder i Mellanösterns mindre utvecklade samhällen. Hederskvinnornas oro har varit som en utsträckt hand till mig. Jag vill att världen ska höra kvinnornas tysta rop på hjälp och bidra med att få slut på deras tysta lidande i vår hårda värld. Därför har jag skrivit böckerna MARIAM – hederskvinnorna, Fyra kvinnor under svärdets år och Hanna och Nora.

Min senaste bok heter KULTURELLA SKILLNADER I TANDVÅRDEN

Handboken ”Kulturella skillnader i tandvården” ger ökad kunskap om olika kulturer och förståelse för varför synen på tandvård kan skilja sig åt. I boken finns tips och fallbeskrivningar utifrån givna tandvårdssituationer.  Några ämnen som berörs är religion, hederskultur, posttraumatiskt stressyndrom, ensamkommande barn och ungdomar, barn-och äldretandvård och mångkulturella personalgrupper. Boken har jag skrivit tillsammans med tandläkaren Katarina Reidal. 

För den som inte vet vem Anna Melle är, skulle du kunna beskriva din bakgrund lite kort för läsarna.

Mina vänner beskriver mig som glad, positiv och omtänksam med stort hjärta! 

Jag heter Anna Melle och känner mig som svensk och assyrier. Jag har två starka identiteter som jag trivs med. Men jag är född i Sydöstra Turkiet, landet mellan floderna Eufrat och Tigris, det så kallade Mesopotamien. Som sjuåring flyttade jag till staden Istanbul och där läste jag grundskolan på en grekisk och turkisk internatskola.

Jag tillhör den assyriska etniciteten och är uppvuxen tillsammans med greker, armenier, hebréer, turkar och kurder. Detta har bidragit till att jag idag räknar mig som en kosmopolit. Till Sverige flydde jag i slutet av 1976 tillsammans med min familj och har bott sedan dess här i Sverige. Vi har fem underbara barn och barnbarn.  

Jag har arbetat inom många olika arbetsområden så som undersköterska och tolk. Jag har alltid varit intresserad, nyfiken, aktiv och delaktig i det svenska samhället. Jag har tjänstgjort som nämndeman i Göta hovrätt och tingsrätt och var Assyriska Kvinnoförbundets ordförande. Jag har också mer än 40 års erfarenhet av integrationsarbete.

Sedan 2003 är jag legitimerad gymnasielärare och undervisat på gymnasiet.

Idag driver jag mitt konsultföretag Kultur & Integration på heltid och är en uppskattad föreläsare med entusiasm och medryckande energi. Jag har bred erfarenhet av det mångkulturella svenska samhället och föreläser bl.a. om kulturmöten, kulturkrockar, hedersrelaterat våld, synen på äldre och bemötande inom vården. Jag har föreläst för lärare, läkare, tandläkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och verksamma inom hälso- sjuk- och äldrevården. Målet med mina föreläsningar är också att ge konkreta verktyg till deltagarna för att kunna omsätta kunskaperna i praktisk handling och för att kunna förebygga kulturkrockar som uppstår i möten med människor med en annan etnisk bakgrund.

Genom att skriva böcker och göra framträdanden vill jag spela en viktig roll som opinionsbildare när det gäller relationer mellan folk med olika etniciteter, kulturer och religioner.

Mina intressen är samhällsfrågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter. Mitt motto är att alla människor är lika mycket värda oavsett religion, etnisk -och kulturell bakgrund.

För dig som är insatt i just genusrollerna i det assyriska samhället och som dessutom varit med på resan från Assyrien och bylivet till Sverige och sekularisering. Kan du se några skillnader i den assyriska kvinnans ställning på denna resa och ge några konkreta exempel på hur det var förr och hur det förbättrats nu?

För att kunna förstå sin samtid är det viktigt att känna till den historiska bakrunden.

Det assyriska stormaktsriket varade från 1300 till 612 F.Kr. Deras kultur var högt utvecklad med eget skriftspråk, konst och litteratur. Huvudstaden Nineve föll 612 f.Kr. och därmed förlorade assyrierna den politiska, ekonomiska och kulturella makten i området. En stor del av det kulturella arvet gick med tiden förlorad, bland annat litteraturen, och majoriteten av assyrier blev med tiden analfabeter. Det assyriska folket kom att leva under andra herraväldens förtryck och de berövades många av sina mänskliga rättigheter, exempelvis rätten att läsa och skriva på sitt modersmål. De senaste decennierna har assyrierna tvingats fly till andra länder.

I dag bor de flesta assyrier i högt teknologiskt utvecklade informationssamhällen i västvärlden, där skriftspråket dominerar.

Bland äldre assyriska kvinnor är emellertid den muntliga traditionen om folkets historia, kultur, religion, seder och bruk, normer och värderingar förmedlad muntligt till yngre generationen. Genom den muntliga traditonen har det assyriska folket hållit historien om sitt ursprung och kulturarv levande.

En del av mina böcker skildrar och lyfter fram kvinnors livsöde där kvinnorna saknar rätten till att ifrågasätta de orättvisor som drabbar dem. Till exempel rätten till att utbilda sig som flicka/kvinna.

Flickor/kvinnor i västvärlden har sina demokratiska och mänskliga rättigheter fullbordade eftersom de lever i ett demokratiskt land. Idag är en stor del av de flickor som lever här högskoleutbildade i jämförelse med sina mödrar. Bland assyriska kvinnor finns det läkare, tandläkare, advokater, högt uppsatta politiker, sjuksköterskor, lärare, poliser osv i jämförelse med hur det var för hundra år sedan där kvinnorna var analfabeter. Idag kan den yngre generationens kvinnor själva dokumentera sitt historiska arv, kultur och religion till de kommande generationerna.

Slutligen, finns det några övriga tankar och budskap som du vill dela med dig av till våra läsare och kanske i synnerhet våra assyriska kvinnor?

Det är viktigt att du som flicka/ kvinna integrerar och utbildar dig i det nya landet. Det är också viktigt att du är nyfiken på ny kunskap för att förändra och påverka i samhället. Kom ihåg att du lever i ett demokratiskt land med mäskliga rättigheter för alla. Ett Samhälle som erbjuder alla sina medborgare lika värde oavsett hudfärg, kön, ålder, social bakgrund, kultur, religion, fattigdom eller rikedom. Du har alla möjligheter och konkreta verktyg för att bevara din identitet, den assyriska kulturen och religionen samt för att föra den vidare till nästa generation om du vill.

Anna Melles senaste bok och andra böcker skrivna av henne kan köpas här.