På förmiddagen i dag blev det klart att Rikskriminalen deltar i utredningsarbetet efter knivmordet på universitetslektorn på Örebro universitet. Detta beslut kommer minst två veckor försent. Flera miljoner människor världen över vill ha ett svar på vem mördaren är och vilka motiv han hade. Först då kommer folk att få ro och kunna sörja förebilden Fuat Deniz.

Det har gått dryga två veckor sedan Fuat Deniz blev kallblodigt mördad på sitt arbete på Örebro Universitet. Vad jag vet är det första gången en lärare blir mördad vid ett svenskt universitet. Ett universitet är inte vilken arbetsplats som helst, där går elever som är välmotiverade och de flesta kommer från goda socioekonomiska förhållanden. Därför borde Örebropolisen genast kontaktat rikskriminalpolisen för att be om hjälp med att göra en gärningsmannaprofil.

Tiden kan vara på väg att rinna ifrån polisen i jakten på Fuat Deniz mördare. Det säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.

– Hade du frågat mig på morddagen hade jag varit övertygad om att en gärningsman skulle gripas. Nu är jag inte lika säker, säger Sarnecki till Expressen.

En gärningsmannaprofil kan tala om hur en persons agerande överensstämmer med personens personlighet. Utifrån känd information om var, när och hur ett brott utförts försöker kriminalpoliser, rättspsykiatriker och rättspsykologer tillsammans beskriva troliga personliga egenskaper hos gärningsmannen. Denna profil sammanställs sedan med vetenskapliga erfarenheter av vilka människor som beter sig likartat.

Det finns några framstående personer som Örebropolisen borde anlitat redan de första dagarna. Den klassiska definitionen av en gärningsmannaprofil är ett polisiärt spaningsinstrument som består av att studera de mest troliga demografiska, sociala och beteendemässiga egenskaper som gärningsmannen bakom ett brott kan tänkas ha. Syftet är att snäva in antalet möjliga misstänkta och förhoppningsvis kunna inrikta utredningen mot en speciell person. Konkret fungerar arbetet så att utredare tar kontakt med rikskriminal-gruppen när de behöver hjälp. Om gruppen har möjlighet att ta sig an fallet åker i regel två man iväg; en utredare och en kriminaltekniker, ibland också även gruppens rättsläkare. Detta var inte nödvändigt ansåg Örebropolisen initialt.

Mördare som kommer från socialt välordnade förhållanden, åtminstone på ytan, och ter sig överhuvudtaget som osannolika mördare. De planerar sina mord och lämnar få spår. Kaotiska mördare, å andra sidan, har svåra bakgrundsförhållanden och utför sina mord slumpmässigt. De känner ibland sina offer.

– Utan gärningsmannaprofilering blir inga brott lösta. Det går inte att bedriva spaning utan att göra sig en föreställning om vilken brottsling man ska leta efter, säger Ulf Åsgård, expert som anlitades för att göra profil av Lasermannen på 90-talet.

Det verkar som Örebropolisen inte tagit mordet på läraren och doktoranden Fuat Deniz på allvar. Kanske berodde det på att det var ett vanligt knivhugg och att han officiellt dödsförklarades 13 december. Polisen borde genast spärrat av universitetsområdet och vägarna till centrum. Dessutom fick polisen ett larm, bara 45 minuter efter mordet, från en livsmedelsbutik i centrala Örebro om att en man med blodiga händer och kläder betedde sig förvirrat och nervöst. Då borde man också spärrat av stora delar av centrala Örebro för att förhöra vittnen som kunde ha sett personen. Flera miljoner människor världen över vill ha ett svar på vem mördaren är och vilka motiv han hade. Först då kommer folk att få ro och kunna sörja förebilden Fuat Deniz. Tillsätt alla tillgängliga resurser innan det är för sent.