Racho Donef är inte assyrier men han har ägnat mycket tid åt att studera assyrisk historia. Hans nyutgvina bok ”Assyrians post-Nineveh” innehåller källmaterial som aldrig tidigare funnits tillgängligt för allmänheten.

En ny bok har kommit ut: Assyrians post-Nineveh: identity, fragmentation, conflict and survival (672 BC – 1920), a study of Assyrogenous communities som undersöker sambandet mellan assyrier under det assyriska riket och assyrier under 1800-talet. Boken tar upp nya områden och går igenom nya källor som inte har studerats tidigare.

Boken som består av nio kapitel är en studie gjord av författaren Dr. Racho Donef och är publicerad av Tatavla Publishing. Dr. Donef har tidigare skrivit flera böcker och artiklar avseende assyrierna.

Dr. Donef’s doktorsavhandling tog upp identitetsfrågor avseende armenier, assyrier, greker och kurder i det ottomanska riket, den turkiska republiken och diaspora. När han avslutade den studien, kom han att ge en föreläsning med fokus på assyrisk identitet vid en internationell konferens i Sydney 1999.

– Jag kom med åren att lägga till mer material till studien och ändra dess fokus, när mer information uppdagades. Jag var mycket fascinerad av den komplexitet som omger den assyriska identiteten och jag ansåg att tesen om att denna identitet ska ha varit en konstruktion från 1800-talet var vilseledande, speciellt när jag fortsatte att hitta dokument som dateras till 1500-talet och tidigare (till exempel Mar Isho-Yab III skrivelse från 700-talet) som hänvisade till assyrierna, säger Racho Donef.

Dr. Donef försökte undersöka flera källor, vilka i stort sätt inte har använts tidigare. Källorna kommer från resenärer, missionärer och upptäcksresande som reste runt i assyriernas ursprungsländer. Men det finns även dokument från arkivet i Vatikanen som fram tills idag inte använts.

Dokumenten är på en rad olika språk såsom franska, italienska, spanska, turkiska och grekiska vilket ställer höga krav på den som vill studera dem. Dr. Donef kan läsa alla de språken med varierande förståelse.

– De svåraste källorna var på latin. Jag har studerat latin som en del av min magisterexamen i antikens historia. Beväpnad med latinska grammatikböcker så lyckades jag förstå dessa källor. Du kan gissa att jag tillbringade mycket tid med att läsa och översätta dela från de källorna och kontrollera och åter kontrollera, säger Racho Donef.

Genom användandet av dessa källor visar Dr. Donef att kontinuiteten av det assyriska namnet inte enbart baseras på etniskt ursprung utan även kyrkotillhörighet och assyriernas språk. Dr. Donef förklarar detta lite närmare:

– Det finns tre olika aspekter här, nämligen etnologiska, lingvistiska och teologiska.  Som socialantropolog, hade jag bättre förutsättningar att se på frågor som rör etnicitet och hänvisningar till assyrier i olika källor. Den teologiska aspekten är separeringen av den persiska kyrkan (så kallade nestorianska) från den antiokenska kyrkan, därifrån den assyrisk ortodoxa kyrkan (även kallad jakobitiska) lösgjorde sig. Det finns de som hävdar att den persiska kyrkan inte är en utlöpare av den antiokenska kyrkan, men hursomhelst drog de sina medlemmar från samma folk. De delningar inom de jakobitiska och nestorianska kyrkorna var senare utvecklingar som inte förändrar det faktum att deras respektive församlingar hade samma ursprung, säger Racho Donef.

Dr. Donef berättar vidare att han i detalj studerade vidare dessa splittringar inklusive den sällan diskuterade frågan om splittring inom den jakobitiska kyrkan i Tur Abdin. Den lingvistiska aspekten var svårast för Dr. Donef, då han inte kan assyriska men tyckte ändå att det borde studeras närmare. Här fick han istället lita på skickliga forskare som professor Geoffrey Khan, som hävdade att grammatik och lexikon i de talade dialekterna kan spåras till forntiden i det akkadiska språket.

– När du tittar på alla dessa fakta i alla dess aspekter, kan du se varför det blev splittring. Jag försökte att ge en heltäckande beskrivning av alla inblandade frågor, även om jag är säker på att jag missat några, säger Racho Donef.

Med boken kommer också ett supplement om Shemsi och deras relation till assyrierna. Mycket litet i nutid är skrivet om denna religiösa sekt. Vilka var de och vilken relation hade de till assyrierna?

– Jag tror att trots min studie så förblir Shemsi folket ett gäckande mysterium.  Jag förespråkar inte att de var assyrier men de hade mycket nära samband med de assyrisk ortodoxa (jakobitiska), då de blev en del av församlingen. Så småningom verkar de ha assimilerats i den gemenskapen. Jag ser detta som ett pågående arbete, säger Racho Donef.

Han hoppas att han framöver kan lokalisera mer källor om Shemsi för att kasta lite mer ljus på dem. 

Tomas Beth-Avdalla