I en tidigare artikel har Augin Kurt reflekterat kring det bibliska namnet Asher som synonymt till Assyriens riksgud Ashur. Ninos Badur tar upp tråden i denna insändare och presenterar nya argument i sakfrågan.

Man brukar ofta höra hur den grekiska filosofin och den hellenistiska världsbilden har inspirerat och kanske även gett upphov till vissa kristna dogmer och begrepp.  Till och med i vår trosbekännelse (ofta kallad Aboahid) finner vi grekiska termer som ousia (betyder ungefär väsen) och Kyrie eleison (betyder ungefär Herre, förbarma dig). I en artikel skriver malfono Augin Kurt Haninke bl.a. om hur mesopotamisk mytologi och religion påverkat kristendomen och dess läror. Artikeln är i detta avseende ett välkommet och intressant bidrag i ett ganska outforskat område. Vidare vill artikelförfattaren hävda att det finns ett samband mellan å ena sidan ett visst stycke i Bibeln (2 Mos 3:13-14) – där Gud svarar på Moses fråga om Hans namn; Ehyeh asher ehyeh, som i den svenska översättningen lyder ”Jag är den jag är” – och å andra sidan den fornassyriske guden Ashur. Det är främst hebreiskans asher som här blir föremål för granskning. Enligt den hävdade ståndpunkten, skulle Gud ha sagt följande till Moses: ”Jag är Ashur, (jag är)”.

På AUF:s forum diskuterades artikeln ifråga. Jag var en av dem som ställde mig tveksam till sambandet mellan hebreiskans asher och den assyriska guden Ashur. En av anledningarna är att jag efter frågar bokstaven waw, som inte finns i hebreiskans asher.  I en annan, efterföljande artikel skriver malfono Augin att bokstaven waw inte är nödvändig för att jämställa Asher och Ashur. Nu har jag tagit mig an uppgiften att ge en kort replik.

Den främsta anledningen till att jag faktiskt efterfrågar bokstaven är att assyrierna genomgående i Bibeln benämns som ha-Ashurim, med bokstaven waw. Även guden Ashur skrivs på hebreiska med waw. Nu vet vi ju att olika böcker i Gamla testamentet är skrivna av olika författare och under olika tider (de flesta böckerna skrevs dock under den babyloniska exilen). Möjligen kan det vara så att stavningen varierar, men den chansen är minimal. Faktum är ju att assyrier omnämns i flera böcker i Bibeln, mig veterligen med samma beteckning och samma stavning (ha-Ashurim). Bokstaven försvinner inte, vad jag har kunnat se. Av vilken anledning skulle den försvinna just i ovan nämnda bibelstycke?

Malfono Augin motiverar sin ståndpunkt med den nu bland assyrier välkända Cineköy-inskriptionen. Han menar att det framgår av den feniciska stavningen av Ashur att wawinte behövs. I den feniciska texten skrivs nämligen Ashur på följande sätt, transkriberat: ’ŠR eller AŠR, dvs. utan waw. Det är intressant just för att feniciskan, liksom assyriskan och hebreiskan, är ett semitiskt språk med likadana bokstäver. Bokstaven wawfinns alltså i feniciskan, men varför skrivs den inte ut i ordet Ashur? Jag vet faktiskt inte. Mina lingvistiska kunskaper är begränsade. Vilken är den vedertagna stavningen av ordet Ashur i feniciskan? Stavas Ashur alltid utan waw i feniciskan? I vilket fall som helst vågar jag påstå att jag känner till att hebreiskans stavning av ordet Ashur alltid involverar bokstaven waw.

Men låt säga att bokstaven inte behövs. Den framlidne malfono Abrohom Nuro skrev ju gärna ut bokstaven waw, där den egentligen inte behövs. Kanske gjorde han så för att antyda, enligt hans mening, ordets ursprungliga stavning. Eller så var det helt enkelt ett nytt påfund. Språk är med andra ord föränderliga och aldrig statiska. Stavningen kan ju variera inom ett och samma språk. Men det finns ingenting som tyder på att bokstaven inte behövs i hebreiskans stavning av Ashur. Tvärtom så omnämns assyrierna över 100 gånger i Gamla testamentet, och varje gång med ett waw . Hur det stavas i feniciskan blir därför inte särskilt relevant. Svenskan och norskan eller danskan skiljer ju sig åt avsevärt vad gäller stavning, trots att språken är skandinaviska.  Det som är av betydelse är hur den hebreiska stavningen av Ashur respektive asher ser ut. Och framför allt är det av stor vikt att utreda vad asher egentligen betyder. Och det har redan gjorts, av bibelexegeter och andra forskare.

I slutändan måste jag sätta min tillit till bibelöversättare, gammaltestamentliga exegeter och språkvetare världen över, som alltid påpekat att asher är ett pronomen eller en konjuktion, men aldrig att det skulle betyda Ashur. Varför skulle de ignorera en sådan sak, särskilt som bibelforskningen nu på senare tid är oberoende och ej bunden till kyrkan? Visst går det att förklara varför man inte översätter det till Ashur, men en sådan förklaring skulle behöva en hel del konspirationsteoretiska inslag. Ordet asheranvänds för övrigt flitigt i hela Gamla testamentet, ibland i sammanhang som gör det omöjligt att betydelsen skulle kunna vara (guden) Ashur. I lexikalt hänseende är det fråga om ett relativt pronomen, men ordet kan användas i en hel del sammanhang.1 I engelskan finner man bl.a. översättningar av ordet såsom who, which, that (se King James Version: I am that I am, New International Version: I am who I am/I will be who I will be). Det finns ju möjligen ett samband mellan namnet Javhe och ordet ehyeh, men det hör till en annan intressant diskussion.

Det påstås i den första av artiklarna av malfono Augin att ordet asher¸”Guds namn”,har tagits bort i översättningarna. Men det stämmer inte. I sådant fall hade översättarna skrivit ”Jag är, jag är” (Ehyeh ehyeh, dvs. utan asher). Men eftersom asher är ett pronomen, som i svenskan närmast översätts till ”den” i sitt språkliga sammanhang, blir översättningen följaktligen ”Jag är den jag är”, hur orimligt det än låter. Och det är ju denna gudomliga mystik som författaren av Andra Moseboken förmodligen vill förmedla; Guden som inte åkallas vid namn, den transcendenta och onämnbara Guden, är den Han är. Men Han är inte Ashur.1 http://www.blueletterbible.org/lang/lexicon/lexicon.cfm?strongs=H834, se Gesenius’ lexikon och ”Click here for the rest of the entry”. Strongs lexikon är välkänt, se vidare http://strongsnumbers.com/hebrew/834.htm. Se även http://www.biblestudytools.com/lexicons/hebrew/kjv/aher.html. 

Ninos Badur

 Tidningen Hujådå och Assyriska riksförbundet delar inte nödvändigtsvis åsikter framförda i insändartexter.