Hundra år efter Seyfo har kommunfullmäktige i Norrköping beslutat om ett monument till offrens minne.

På måndag kväll beslöt kommunfullmäktige i Norrköping att godkänna ett medborgarinitiativ om ett Seyfomonument. Beslutet innebär att kommunen upplåter mark för monumentet, medan finansieringen av monumentet blir en fråga för dem som drivit ärendet, en kommitté med representanter för berörda församlingar och föreningar. Det här gjordes för att inte råka ut för juridiska processer om huruvida kommunens pengar kan användas för dylika ändamål.

Medborgarinitiativet inlämnades i februari förra året av Ibrahim Tekman. Flera politiker hälsade det med glädje, men det framfördes också åsikter om att i stället resa ett mer generellt ”monument för mänskliga rättigheter”. I slutändan beslöt ändå politikerna att gå in för det ursprungliga förslaget, ett minnesmärke för Seyfos offer.

Beslutet togs enhälligt. Representanter för de flesta partier gick upp och uttryckte sitt stöd. Ingen talade emot förslaget.

– Det här är ett historiskt beslut, säger Said Nison, aktiv i Assyriska kulturföreningen i Norrköping och ersättare (m) i kommunfullmäktige. I mitt tal vid fullmäktiges möte tackade jag alla partier för stödet och underströk att det handlar om ett monument för alla invånare i staden. Med tårar i ögonen konstaterade jag att Sverige var det första land i världen som erkände Seyfo och Norrköping den första stad i Sverige som reser ett Seyfomonument.

Exakt var monumentet ska resas är ännu inte bestämt. I diskussionen har några alternativ lyfts fram, bland annat i Folkets Park och vid Stadsmuséet. Hur monumentet ska utformas och vad det ska stå på det är också något som ännu ska bestämmas. Det avgörs inte av kommunen utan av Seyfokommittén.