Den utredning om de folkrättsliga och politiska aspekterna av att erkänna Seyfo som utrikesdepartementet har beställt är nu klar. Däremot är det inte klart vad rapporten innehåller och vad den kommer att leda till.

nför valet 2014 lovade Socialdemokraterna att de om de kommer till makten ska respektera och implementera riksdagens beslut om att erkänna folkmordet på armenier, assyrier och pontiska greker. Efter regeringsskiftet har utrikesminister Margot Wallström (s) pressats på besked om detta. Hon har då meddelat att det kommer att göras en undersökning om de folkrättsliga och politiska aspekterna av frågan.

Den utredningen är nu klar och överlämnades till utrikesdepartementet (UD) igår. Utredningen har gjorts av Pål Wrange, som är professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Han är förtegen om vad rapporten innehåller.

– Jag har gjort denna utredning och överlämnat den till UD. Det är nu deras sak att bedöma innehållet och avgöra hur man går vidare.

Du kan inte berätta om vad det står i rapporten?

– Endast i allmänna ordalag. Utredningen innehåller för det första en folkrättslig del där jag går igenom centrala begrepp som brott mot mänskligheten, folkmord och krigsförbrytelser. Sedan finns det en del där jag går in på de politiska faktorerna och behandlar frågan om man kan applicera moderna termer på historiska händelser, diskuterar olika former av förnekelse av folkmord och andra förbrytelser samt analyserar frågans aktuella relevans för berörda grupper, både förövare och offer. Slutligen går jag in på frågan vad Sverige kan göra.

Utredningen behandlar inte bara folkmordet på armenier, assyrier och pontiska greker utan också andra statliga förbrytelser i historien som massvälten i Ukraina på 1930-talet, olika händelser under kolonialismen samt Japans agerande under andra världskriget.

– I enlighet med mitt uppdrag utmynnar inte utredningen i specifika rekommendationer, förklarar professor Wrange. Det är upp till UD och regeringen att avgöra hur man vill gå vidare.

Men du har säkert själv en åsikt om vad regeringen borde göra när det gäller folkmordet 1915?

– Det har jag, men det är definitivt bäst att jag i detta läge håller den för mig själv.

Per Bergling på UD meddelar att departementet nu kommer att ”studera rapporten och se på vad sätt den kan bidra till förståelsen av dessa komplexa frågor.”