Sista veckan i augusti blev en svart vecka för Midyats assyriska befolkning. Först misshandlades två assyrier hänsynslöst efter att de vägrat ge efter för utpressning och två dagar senare kastades en handgranat in i ett assyriskt hem. I båda dessa fall vet man vilka som bär ansvaret, men rättstaten Turkiet nonchalerar händelserna istället för att ställa de ansvariga inför rätta.

Måndagen den 28 augusti 2006 misshandlades assyrierna Yusuf Ay och Isa Dogan från byn Hah grovt i centrala Midyat, sydöstra Turkiet. Isa Dogan, som är bosatt i Australien, var på besök hos sina släktingar i byn Hah, som ligger i närheten av staden Midyat. Vid ett besök i Midyat kom en person, som tillhör en ökänd familj, fram till Dogan och krävde honom på sju tusen dollar. När Dogan vägrade hotade utpressaren både honom och Ay med stryk. Utpressaren hade redan samlat ett gäng på femtontal personer, som direkt gick till angrepp och misshandlade Dogan och Ay grovt. Misshandeln skedde mitt på dagen framför många förbipasserande, men ingen vågade gå emellan för att stoppa den fanatiska mobben. Detta är inte första gången som den ökända familjen utövar våld mot den assyriska folkgruppen och om inte den turkiska staten griper och ställer dessa gärningsmän inför rätta, så är det sannolikt inte den sista.

En annan tråkig händelse ägde rum två dagar senare. Vid tiotiden på kvällen , onsdagen den 30 augusti, kastade någon en handgranat in i Gebro Sevens hus i Midyat. Som tur var befann sig ingen hemma vid den tiden och ingen kom till skada. Enligt information som Hujådå har fått från bekräftade källor, är det Midyats kommissarie, Aytac Tefek, som ligger bakom dessa attentat. Även han har tidigare utfört utpressning mot assyrier. Tefek misstänks ha samlat ett gäng förbrytare som utför sådana attentat och pressar folk på pengar i syfte att tvinga assyrierna på flykt och komma åt deras egendomar.

De senaste två händelserna är bara de senaste i en lång rad av tragiska händelser som drabbat den assyriska befolkningen i Turkiet, ett land som förhandlar om ett EU-medlemskap. Redan sommaren 2002 började man se oroande tecken på att de reformer som landet, anser sig ha, antagit inte håller i praktiken. När familjemedlemmarna Faulus och Afram Haidari ville anmäla att deras egendomar tagits i besittning av ockupanter, blev de grovt misshandlade på allmän plats precis utanför kommunhuset i Midyat av samma ökända familj. De hotades och uppmanades att antingen omedelbart lämna området eller dödas. Ingen har ännu gripits eller fällts för detta dåd, även om man känner till vilka förövarna är.

Den 23 juli 2005 attackerades svenske assyriern Zeki Un, och hans son David, av en person med hög funktion i regeringspartiet AKP. Både far och son besköts i benen och hotades till livet. Även i det här fallet har statsmakten Turkiet inte lyft ett finger för att försöka gripa de skyldiga.

Det här är inga isolerade händelser mot vår folkgrupp i sydöstra Turkiet. Med jämna mellanrum får vi rapporter om liknande händelser i andra byar i Turabdin, där både staten och privatpersoner tillägnat sig assyriers egendomar och behåller dem med våld. Turkiet har visserligen börjat förhandlingar om EU-medlemskap, men villkoren för assyrier och de andra kristna har inte förbättrats än. Turkiets tomma löften genom historien borde få var och en av oss att inse att risken är uppenbar att Turkiet fortsätter på samma linje som förr, när de väl blivit medlemmar. Så länge Turkiet inte stoppar övergrepp på assyrier och andra minoriteter och kompenserar de utsatta, bör Turkiet inte antas som fullvärdig medlem i EU.

När staten inte vågar gripa de skyldiga och skydda sina minoriteter ger staten förövarna mod att förverkliga sina mål och med våld ta över assyriers egendomar och mark. Vi kräver av den turkiska staten att omedelbart gripa gärningsmännen och ställa dem inför rätta.