Socialdemokraterna i Stockholms län beslöt på sin distriktskongress att partiet bör ta ställning för assyriers och andra minoriteters fortsatta existens i Irak och Syrien.

När (s)-distriktet i Stockholms län höll årsmöte i Upplands Väsby förra helgen blev det en dramatisk omröstning om en motion som gällde minoriteter i Irak och Syrien. Motionen, skriven av Nohadra Heido och Elias Tony från Botkyrka, utmynnade i följande förslag:

Socialdemokraterna ska verka för att regeringen visar ett starkt politiskt ställningstagande för att stödja minoritetsgruppernas fortsatta existens i både Irak och Syrien.

Distriktsstyrelsen föreslog att årsmötet skulle konstatera att detta var besvarat. Det innebär att distriktsstyrelsen håller med motionärerna, men anser att partiet redan gör det som efterlyses i motionen. Motionärerna menade däremot att så inte är fallet och att det därför finns allt skäl att godkänna förslaget.

– Vår motion behandlades sist av alla, berättar Nohadra. Det var sent på kvällen och folk var trötta. Elias gick upp i talarstolen och sade till folk att de ska orka lyssna lite till för nu handlar det om mänskoliv.

Nohadra och Elias hade bestämt att det så sent på kvällen inte var klokt att dra upp en lång rad fakta. Istället gick de in för att låta känslorna vara med.

– Jag höll ett ganska känslosamt tal som jag märkte att gick hem hos delegaterna, säger Nohadra. Jag lyfte fram att en minoritet, mandéerna, i praktiken redan försvunnit från Irak och att det finns en uppenbar risk att det går lika illa med assyrierna och yazidierna.

Distriktsstyrelsens föredragande i denna fråga var riksdagsledamoten Yilmaz Kerimo. Distriktsstyrelsens argument följde det som regeringen länge framfört: Sverige gör redan mycket för att hjälpa folket i Irak och Syrien, man kan inte lyfta fram någon skild grupp och rikta stöd till bara den, man måste hjälpa alla utan urskiljning.

– I mitt sista anförande sade jag att jag skäms som socialdemokrat över att jag måste försöka övertyga mitt parti om att göra det rätta. Tanken om att hjälpa alla låter bra men har i praktiken lett till att de svaga minoriteterna inte får något stöd.

Omröstningen blev ytterst jämn. Med rösterna 110-109 beslöt kongressen att stödja motionen.

– I praktiken är det nog så att ingenting ändras, konstaterar Nohadra. Men det var ändå en seger och de som deltog i kongressen lärde sig något om vårt folks situation.