Lägg först namnet Fundatio Nisibinensis och sedan namnet Suryoye l’suryoye på minnet. En efterlängtad organisation har slagit rot bland den annars statiska assyriska/syrianska diasporan i bratwurstens land. Hujada.com har besökt ett symposium som inger hopp, organiserat av en stiftelse som vill mer.

Mellan 3-5 oktober 2006 hölls det tredje Suryoye l’suryoye symposiet i staden Bonn, Tyskland. För de flesta av oss är namnen Fundatio Nisibinensis och Suryoye l’suryoye tidigare okända. Det kan förklaras med att idén hela tiden har varit att växa organiskt, sakta och utan någon överdriven retorik. Det hela började med att en grupp assyriska/syrianska akademiker i nordvästra Tyskland kom samman. Idéer föddes, närdes och sjösattes sedan i all tysthet.

Organisationen som såg dagens ljus fick det latinska namnet Fundatio Nisibinensis, som en tribut till den gamla staden Nsibin i Assyrien, känd för sina läroanstalter under olika sekler.
Arbetet fullbordades för ett år sedan, då etablerades Fundatio Nisibinensis formellt efter ett års planering. Zeki Bilgic, en av grundarna och tillika Dr kandidat från Orient-institut Beirut förklarar organisationens olika mål: 

– Vårt första mål var att grunda en fond. Fonden är tänkt att växa genom att medlemmarna betalar in ett medlemskap och genom att vi aktivt samlar in pengar. Första etappmålet är att ha 50 000 euro i kassan. Med dessa pengar är det tänkt att vi dels ska stötta assyriska/syrianska akademiker som ägnar sig åt studier som berör vårt folk och dels ska stiftelsen sjösätta projekt som man själv ska kunna finansiera från början till slut.

– Symposiet Suryoye l’suryoye är ett annat av Fundatio Nisibinensis’ projekt. Syftet med symposiet, som anordnas vartannat år, är att samla assyriska/syrianska akademiker under ett tak. Tanken är att de ska lära känna varandra och på så sätt känna till vad olika personer forskar i, så man kan koordinera studier som berör vårt folk. Dels skapas förutsättningar för nätverksbildande mellan våra akademiker och dels skapas det en inre dynamik hos vårt folk då vi diskuterar våra interna frågor, berättar Bilgic.

Årets upplaga av Suryoye l’suryoye var det tredje i ordningen. Programmet var fyllt med 17 föreläsningar om vitt skilda områden, det gemensamma temat är alltid det assyriska/syrianska folket. Till exempel kan nämnas Dr. Aho Shemunkasho från Paris-Lodron Universitet som talade om den syriska dialogen inom den syriska kyrkans tradition, Dr Emanuel Jacop om trauma och andra sjukdomar bland assyrier/syrianer i Tyskland och Dr Suat Can om ktobhonoyo egentligen är särskilt svårt att lära sig. Från Sverige deltog fem föreläsare;
Khori Abrohom Garis, om Mhalmiternas ursprung, Jan Beth-sawoce om folkmordet Seyfo i byn Hazakh, doktoranden Zeki Yalcin om Seyfo ur nordiska källor, Dr. Assad Sauma-Assad om helgonet Mor Afrems liv och Yuhanun Altunkaynak om att lära ut syriska via webben. 

Symposiet, som välkomnar alla, oavsett historisk uppfattning om folkets ursprung, har växt över förväntan efter bara tre omgångar. Zeki Bilgic berättar:

– Vi går framåt hela tiden. Andelen deltagare under våra symposier har ökat varje gång, föreläsarna blir fler och fler. Första gångerna fick vi leta efter föreläsare en och en och bjuda in dom. Nu hör folk av sig själva och vill föreläsa. Så vi är nöjda med detta projekt som det utvecklats hittills.

I syfte att behålla symposiet som ett forum för att skapa dynamik bland folket har man valt att till varje symposium endast bjuda in en icke assyrisk/syriansk gästföreläsare. I år bjöd man in den tyske lingvist professorn Otto Jastrow som höll ett minst sagt uppskattad tal. Som ung forskare åkte Jastrow till Turabdin och lärde sig tala syriska bättre än assyrierna själva.
En häpnad publik fick lyssna till tysken som briljerade med språkkunskaper som är utöver det vanliga.

För närmare information besök organisationens hemsida.