Peter Butros om utgrävningen av den antika staden Tushan och vad den avslöjar om Turabdins historia.

Strax söder om staden Omid [Diyarbakir] ut med Tigrisflodens västra bank, vilar höjden Ziyaret Tepe och fornlämningarna av den assyriska staden Tushan. Länge har många självutnämnda historiker förnekat och ifrågasatt assyrisk närvaro i norra Mesopotamien, i det som i folkmun kallas Gudtjänarnas berg, Tur Abdin. Men utgrävningarna av den assyriska staden Tushan är bara ett i många led av upptäckter som inte bara bekräftar en assyrisk närvaro utan snarare en assyrisk dominans i Tur Abdin. 

Utgrävningarna av staden Tushan, som har pågått sedan 1997, men som på allvar har börjat visa resultat på senare år, är ett samarbetsprojekt mellan Universitetet i Akron, Sweet Briar College, Universitetet i München, Universitetet i Cambridge och Universitetet i Helsingfors. Projektet leds av assyriologen och professorn Simo Parpola och årligen anländer professorer, doktorander och studenter från ett dussintals länder till Ziyaret Tepe för att medverka i utgrävningarna av staden Tushan.

Ziyaret Tepe, platsen för utgrävningarna av den antika assyriska staden Tushan, markerat med en röd prick. [FOTO: uakron.edu]

Utgrävningar visar att området Tushan vilar på var bebott redan 3000 år f.Kr. Men bosättningarna från den tiden är blygsamma och inrymmer ett område på bara några få hektar. Istället börjar Tushans glansperiod i och med kung Ashurnasirpals II regeringstid runt 900-talet f.Kr. Kungliga inskriptioner berättar att kung Ashurnasirpal II återuppbyggde Tushan från grunden och återbefolkade staden med assyrier. Stadens olika fästningar reparerades och byggdes om och ett stort palats åt de regerande i staden anlades. Under kung Ashurnasirpals II regeringstid och fram över blev Tushan huvudstaden i den assyriska provinsen i norr.

Många intressanta fynd har gjorts i och kring Ziyaret Tepe av professor Simo Parpola och hans team. De kanske mest intressanta fynden är dock de kilskriftsinskriptioner man grävde fram 2002 och 2003. Två av dessa skrifter är också daterade. Den ena skriven av Nabu-tapputi-alik, en av de styrande i Tushan, från 613 f.Kr och den andra skriven av Assur-sharrani, från 611 f.Kr. Dessa båda skrifter är från tiden då den assyriska huvudstaden Ninve föll och är båda viktiga pusselbitar i forskningen av vad som hände med assyrierna efter det.

Flera andra inskriptioner har hittats med olika assyriska namn som Kiqillanu, Luqu, Sasi, Mannu-ki-Libbali och Mannu-ki-Ninua. Många av dessa inskriptioner har på ett eller annat sätt kopplingar till templet i Tushan och den assyriska gudinnan Ishtar av Ninve, Tushans beskyddargudinna.

Det är inte bara i Ziyaret Tepe man har hittat assyriska fornlämningar i Tur Abdin. Även om tillstånd för historiska utgrävningar sällan ges av den turkiska staten finns bekräftade assyriska efterlämningar i till exempel det oändliga grottsystemet vid Hasno d’Kifo [Hasankeyf], i den antika staden Harran, mest känt för templet för den assyriska månguden Sin, och Urhoy, också kallad Urfa eller Edessa, som senare blev centrum för den assyriska kristenheten. Viktigast vid den tiden var staden Harran som var både en stor handelsstad och en viktig kulturell stad för assyrierna. Det är alltså ingen slump att den sista kungen av Assyrien, Ashur-Uballit II flydde just till den assyriska provinsen i norr och staden Harran när Ninve föll i händerna på fienden. Där höll kungen den norra provinsen intakt i ytterligare tre år innan också den norra provinsen intogs av fienden.

Även om det assyriska imperiet hade gått under behöll assyrierna själva den assyriska kulturen levande. I sin bok ”Edessa: The blessed City” bekräftar J B Segal just detta. Innan Abgar-dynastin i Urhoy tog emot kristendomen var Urhoy en stad för assyriska gudar som Nabu, Sin, Shamash, Ashur Bel och Ishtar av Ninve. Inom själva Abgar-dynastin fanns det kungar med namnet Mannu, samma akkadiska namn som hittades i de assyriska kilskrifterna från Tushan. Detta påvisar att människorna i Urhoy och i norra Mesopotamien behöll sin assyriska identitet och kultur långt efter det att det assyriska imperiet slutade att existera.

Utgrävningarna av staden Tushan planeras att fortsätta fram till år 2010 och mycket finns ännu kvar att gräva fram. Det är en intressant tid som väntar forskarna i Anatolien. Att Tur Abdin var bebott och dominerat av assyrier kan ingen seriös historiker längre förneka. För vidare information om utgrävningarna i staden Tushan rekommenderas forskarnas egen hemsida.