I två färska artiklar har Hujådå visat exempel på förfalskningar där den assyriska identiteten förvanskats på gatuskyltar i Betlehem och Jerusalem.
– Historieförfalskning bör bemötas med debatt och kritiskt tänkade, menar Aryo Makko, gästforskare vid University of Oxford.

Exemplen på förfalskningar eller raderingar av den assyriska identiteten är många. Historieförfalskningarna uppstod ur den distansiering som kyrkan började uppvisa efter Simele-massakern i Irak 1933 då den nybiladade irakiska staten orkesterade ett massmord på över 3000 assyrier. Plötsligt var det förenat med fara att vara assyrier. I och med bildandet av den arabiska staten Syrien 1946 tog förfalskningen fart då det blev än mer viktigt att inte förknippas med de ”separatiskt sinnade” assyrierna i Irak. Denna av nöd antagna distanshållning till den assyriska identiteten banade senare väg för den anti-assyriska rörelsen bland den bokstavstroende delen av folkgruppen där vi idag har assyrier under beteckningen ”syrianer”, en term som uppfanns ur intet tidigt 80-tal i Sverige.  

Hur ska man se på historieförfalskning och hur bemöter man försök till att förvanska en hel folkgrupps identitet? Hujådå tog kontakt med forskaren Aryo Makko som för tillfället är gästforskare vid Oxford universitet. 

Historiker tränas i att upptäcka och avslöja historieförfalskning, hur vanligt är det och kan man alltid avgöra att det är revisionism? 
Forskarutbildningen inom historia syftar på att förmedla kunskaper och tekniker som behövs för en gedigen analys av historiska källor. Resultatet blir att uppenbara fall av förfalskningar tas upp av seriösa forskare såvida det finns ett allmänt intresse i frågan. Handlar det om förfalskning av historiska fakta eller medvetet felaktig tolkning av historiska dokument och källor så är det inte svårt att avslöja. 

Vilka brukar använda sig av historieförfalskning?
Den sida som tjänar på att dölja en sanning eller fakta. Det är oftast relaterat till makthierarkier.

Går det egentligen att lyckas med historieförfalskning i dagens uppkopplade och upplysta värld där kameror, mikrofoner och annat finns överallt för att dokumentera allt?
Det beror på ett antal faktorer. Till exempel huruvida seriösa forskare har etablerat allmänt erkända resultat, på graden av förfalskningen eller förnekelsen samt på vilket sorts källmaterial det rör sig om. 

Hur ska man bemöta försök till historieförfalskning?
Kritiskt tänkande, debatt och (om möjligt) dialog. Och så med hjälp av seriös forskning som påvisar och framför allt förklarar motiveringen bakom tydliga fall av historieförfalskning.