British Museum i London har ett stort utbud av assyriska antikviteter som man hämtat från det historiska rikets fornlämningar. I denna vecka har museet köpt in antika assyriska elfenbensstatyer som en gång i tiden upptäcktes med hjälp av författarinnan Agatha Christie.
British Museum har lagt ut nära 12 miljoner kronor på att köpa in en uppsättning av små statyer skurna ur elfenben som under 1900-talets mitt hämtades ur ett assyriskt palats. Elfenbensstatyerna upptäcktes med hjälp av Agatha Christie, mest känd för sina vida berömda böcker om mordmysterier, när hon befann sig i den forntida assyriska staden Nimrud.
Nimrud ligger strax söder om Mosul i vad som idag är norra Irak. Staden byggdes på 1200-talet f.Kr. på order av den assyriska kungen Shalmaneser I. Femhundra år senare kom Nimrud att bli huvudstad i det mäktiga assyriska imperiet som täckte en stor del av Mellersta östern.
Fynden i Nimrud gjordes mellan åren 1949 och 1963. Christie var där som en del av ett utgrävningslag från British School of Archaeology. Utgrävningen leddes av hennes make Sir Max Mallowan.
Ett särskilt rum, känt som Agathas hus, byggdes vid utgrävningsplatsen så att hon kunde fortsätta skrivandet. I sin självbiografi som publicerades 1977, året efter hon gick bort, beskrev Christie hur hon arbetade för att rengöra de små statyerna och återskapa deras lyster.
– Jag hade mitt eget favoritverktyg … en orange pinne, möjligen en mycket fin sticka … och en burk av kosmetisk ansiktskräm … för att försiktigt lirka ur skrevorna utan att skada det spröda elfenbenet, skrev Agatha Christie i självbiografin.
Elfenbensstatyerna tros vara gjorda i syriska och feniciska städer på 800-600 talet f.Kr. och importerades till Assyrien. De ska bland annat ha dekorerat vagnar, möbler och hästutstyrslar. Troligen var de täckta med guld och ädla stenar.
De mest betydelsefulla föremålen hittades begravda i slam i flera brunnar i Nimruds palats. Forskare tror att de kastats ner där vid tiden då babylonierna och mederna förstörde staden 612 f.Kr.
British Museum har beskrivit föremålen som ”häpnadsväckande objekt” av ”extraordinär betydelse”.
– Förutom att de är vackra så bär de uppenbart med sig en hel uppsättning berättelser, säger Neil MacGregor från British Museum.
Efter utgrävningarna delades elfenbenensfynden mellan Storbritannien och Irak. Den brittiska samlingen, bestående av ca 10 000 bitar och 5 000 fragment förvarades hos British Institute for the Study of Iraq, dolda för allmänheten.
En tredjedel av dessa föremål är nu sålda till British Museum och ytterligare en tredjedel beslutade institutet att skänka till museet. De resterande föremål ska återlämnas till Irak.
British Museum kommer nästa vecka att ställa ut det bästa av de föremål som man nu har i sina ägor.