Behovet av en satellitsänd kanal är stort och Assyria TV lever inte upp till förväntningarna i dagsläget. Därför behövs en omstrukturering menar insändarskribenten Fehmi Barkarmo.

 Diskussionerna om behovet av en tv kanal med assyrisk profil har pågått i många år både inom och mellan en del assyriska organisationer. En av de organisationer som i tidigt stadie planerade för en assyrisk satellit tv kanal är Assyriska Demokratiska Organisationen (ADO), som i ca tio år höll planerna aktuella men av någon anledning tystnade plötsligt all tal om saken trots att det påstods att planerna var så väl framskridna. Därtill att ryktet gick flera gånger het bland allmänheten om att kanalen skulle öppnas inom ett par månader.

En annan organisation som tog öppnandet av en assyrisk satellit kanal var Assyriens Befrielseparti (GFA). GFA gick fram mer bestämd och startade sändningar under namnet Assyria TV den 4 mars 2000. Tyvärr blev tv verksamheten inte så lyckad och sändningarna upphörde i november samma år. Den största orsaken tros vara ekonomiska svårigheter eftersom både produktionen av kvalitativa program och sändningen krävde enorma summor på den tiden. Visserligen har GFA fortsatt med att behålla utrustningen och berikat sitt arkiv av inspelningar ihop om att sändningarna ska komma igång på nytt men än har det inte blivit av.

Under den tiden och en bra tid framöver sände den PKK ägda tv kanalen Roj vissa program på assyriska några gånger per vecka. Sedan utökades sändningarna till ca två timmar/dag. Bakom dessa program stod organisationen som bland folket är känd med namnet ”Dawronoye”, en benämning som många använder fortfarande trots att organisationen har bytt namn många gånger sen dess. I en tid då tomrummet var kännbart på grund av saknaden efter program på assyriska betraktades Dessa program som skänkta från ovan men samtidigt var det många som var skeptiska till denna verksamhet på grund av att Dawronoye hade rykte om sig för ”samröre med kurdiska organisationer”. Kanske var det också just denna fräna kritik som gjorde att man i oktober 2010 lanserade Suroyo tv.

I brist på konkurrens vann Suroyo tv inom kort en explosionsartad marknad. Till och med en stor del av de som inte gillade den politiska linjen som organisationen Dawronoye förde kollade på kanalen flera gånger, om inte annat så bara av nyfikenhet. Därtill ska sägas att flera personer i Suroyo tv:s personalstyrka hade sin bakgrund i eller sympatiserade med den assyriska rörelsen. Den största orsaken var att ledningen intog, i alla fall till en början, en mer tolerant inställning mot benämningen ”assyrier” och gav intryck av att kanalen var öppen för alla benämningar. Undertecknad själv bjöds in till en del debattprogram under den tiden och jag måste säga att jag inte upplevde minsta försök till censurering vad gäller benämningsfrågan och inte heller mötte jag några begränsningar i att få tala fritt.

Suroyo tv:s relativt neutrala hållning gjorde också att många inom den assyriska rörelsen satte press på Assyriska Riksförbundet (ARS) för att ingå ett varaktigt samarabete med Suroyo tv. Ansträngningarna resulterade i en avsiktsförklaring från ARS sida där man i allmänna ordalag uttrycker sig positiv till samarbetet men något avtal blev det aldrig och diskussionerna rann ut i sanden. Som orsak ankagade båda sidor varandra för att inte stå vid ord. Samtidigt som det uppdagades att försöken till samarbete i form av partnerskap inte gav resultat började också en märkbar svängning i den till synes neutrala hållningen hos Suroyo tv; dels genom att benämningar som ”syrianer” och ”araméer” fick allt mer företräde än ”assyrier” och dels att de utav assyriska organisationerna genomförda arrangemang fick allt mindre utrymme i sändningarna. Suroy tv:s kursändring tolkades som ett försök till att locka till sig den syrianska sidan. Men den syrianska sidans policy i benämningsfrågan var känd sen tidigare även om det inte gjordes några uttalanden specifikt om samarbetet med Suroyo tv, en policy som var tydlig och resolut: inget samarabete där det förekommer benämningen ”assyrier” överhuvudtaget. Och när Suroyo tv, för att inte vecka större besvikelse än vad som redan fanns hos sina ”assyriska” anhängare, inte kunde acceptera syrianska sidans odiskutabla villkor förblev även dessa samarbetsdiskussioner fruktlösa.

Kort därefter satte den syrianska sidan igång med eget projekt om att starta en egen satellit kanal med renodlad ”syriansk”, för att inte säga en kanal som på alla fronter motarbetar allt som heter ”assyriskt”. Således kom Suryoyo Sat, som kanalen heter, igång på riktigt i januari 2007 och tillfredsställelsen över de antiassyriska programmen skänkte en känsla av befrielse hos den fanatiskt anti assyriska skaran på den syriansk-arameiska sidan.

Medan Suryoyo sat med sina anti assyriska program och Suroyo tv med ett relativt variationsrik programutbud lockade till sig fler tittare våndades den assyriska sidan i saknad av egen tv kanal. Trycket på de assyriska organisationerna ökade allt mer, så i slutet av november 2011 började Assyria tv med sina provsändningar online. Skillnaden mellan Assyria tv och de två föregående kanalerna är att de två första är satellitkanaler medan Assyria tv är en webb-tv vilket innebär att man endast kan se kanalen via internet. Visserligen är det tekniskt möjligt att se programmen på vanlig tv skärm genom att koppla internetsladden från datorn till tv apparaten men jag tror att det är många som bemödar sig och gör det.

Dessutom är det så att flertalet av generationen 50 år och uppåt bland vårt folk är antingen helt okunniga i eller har mycket begränsade om användandet av en dator. Bara detta sätter en klar begränsning för många människor att ta del av programmen som sänds i en webb-tv. Sen är det också så att om man inte redan har datorn igång framför sig så är det inte ofta som man öppnar datorn bara för att ta fram kanalen, om man inte har fått höra att ett visst program som man är intresserad av finns där. En nackdel utöver alla dessa är att när man väl har tittat färdigt på ett vist program så stänger man datorn eller går över till annat. Tittandet på assyria tv får på så sätt vänta tills man kommer ihåg nästa gång; kanske om en eller två månader. Dessa uppgifter har jag fått bekräftade hos i princip var enda en som jag har frågat om assyria tv.

Lägger man till bristen på variation av programutbudet man bara konstatera att Assyria tv som den är idag, inte fyller den förväntade funktionen. Av en tv kanal förväntas nämligen inte bara intervjuer, debatter och oftast redan kända nyhetsuppläsningar. För att en tv kanal ska få plats i familjens vardagsrum krävs det att man även sänder underhållning, barnprogram, utbildningsprogram, idrottsprogram m.m. Om den assyriska rörelsen ska lyckas komma in i vardagsrummen och marknadsföra sig måste den till varje pris ha en egen ”assyrisk” satellit kanal. Det är sannerligen ingen lätt uppgift. Att driva en satellit kanal är både mödosamt och dyr bedrift men slår man ihop resurserna från olika länder, eller om man hjälps åt med finansieringen, så borde det inte vara en omöjlighet för den assyriska rörelsen att få igång en sådan kanal. Man får dock vara ödmjuk inför uppgiften och inte sätta ribban mycket högt utan kanske nöja sig med ett par timmars sändning per dag, åtminstone i början.

Fehmi Barkarmo