Erol Dora har chans att bli den första assyriern i turkiska parlamentet efter det kommande valet i sommaren. Om han väljs till att bli en av de 550 parlamentarikerna i nationalförsamlingen i Ankara vore det även första gången sedan 1960-talet som en kristen nått den nivån.

De turkiska allmänna valen inträffar den 12 juni i år. Senast det begav sig år 2007 segrade Rättvise och utvecklingspartiet (AKP) stort i valet och blev det största partiet i parlamentet med 47 % av rösterna. Partiet har lett Turkiet alltsedan 2002 års val då man fick 34 % av rösterna. AKP är känt för att vara ett konservativt pro-islamiskt parti med ambitioner att göra Turkiet EU-medlem.

Assyriern och advokaten Erol Dora, bördig från Hassana i Tur-Qardu (område öster om Turabdin), kandiderar från Mardinprovinsen för Freds- och demokratipartiet (BDP) om en plats som ledamot i parlamentet under det kommande valet.

BDP är sprunget ur Demokratiska samhällspartiet (DTP), som förbjöds år 2009 så som många andra gånger. BDP har idag 20 parlamentsledamöter, alla kurder. Dessa ställde dock upp som oberoende kandidater i valet 2007, för att ha chans att komma in i parlamentet. Väl i parlamentet bildade de en egen fraktion.

BDP är ett pro-kurdiskt socialdemokratiskt och sekulärt parti vars hjärtefråga är minoriteters rättigheter i Turkiet. I folkmun kallas BDP för ett kurdiskt parti men i partiet finns även många turkiska människorättsaktivister samt nu även en assyrier. Dock är partiet som alla andra politiska partier i Turkiet ett turkiskt parti om man ser till turkiska konstitutionens artikel 68; “Stadgar och program, liksom verksamheten i de politiska partierna skall inte vara i konflikt med statens självständighet, dess odelbara integritet med dess territorium och nation, […] nationens suveränitet […]”. Explicit står det inte att alla politiska partier till identiteten ska vara turkiska, men artikeln hänvisar implicit till konstitutionens första artiklar som beskriver republikens fundament (turkiska nationens odelbara enhet). Partier som bygger på en minoritets etnicitet är alltså otillåtna. Det kringgås av de partier som representerar minoriteters väljare.

Assyrierna i Turkiet saknar idag assyriska representanter på hög statlig nivå. I de lokala valen i mars 2009 valdes en assyrier för första gången till Mardin läns landsting (för DTP), en till Mardins kommunfullmäktige (för AKP), och en till Istanbul-stadsdelen Bakırköys kommunfullmäktige (för CHP). Då assyrier saknar företrädare från folkgruppen i staten får oftast de andliga ledarna biskoparna i Mor Gabriel-klostret och Saffransklostret, båda i Mardinprovinsen, ta rollen som företrädare för folkgruppen vid möte med myndigheter och representanter från andra länder.

Om Dora väljs till parlamentet skulle han inte bara bli den första assyriern, utan även den förste kristne parlamentsledamoten sedan den armeniske politikern Berç Sahak Turans tid åren 1961-1964. Inte sedan osmanska rikets dagar, närmare bestämt under den andra konstitutionella eran åren efter 1908, har assyrier nått positionen att få lagstifta på riksnivå. Då hade assyrier en företrädare från Mosul-vilayeten/provinsen, Dawud Bey Yusufani, som bl.a. omnämns i Jozef Nacims bok ”Turkarnas folkmord på assyrier-kaldéer och armenier”.

Dora lär då inte bli sysslolös direkt om han väljs. Det finns många frågor som han skulle kunna motionera om. Assyrier är inte erkända som folkgrupp i Turkiet. Sett från statens synvinkel är de kristna turkar och existerar inte officiellt som assyrier. Av denna orsak har de inte tillstånd att bilda egna skolor eller stiftelser – som folkgrupp. Mor Gabriels rättstvister med de närliggande byarna och turkiska staten är en annan aktuell fråga, för att inte tala om de oräkneligt många assyriska egendomar som konfiskerats orättmätigt av Statens skogsmyndighet. Eller den mest känsliga fråga av dem alla, folkmordsfrågan.

Hanibal Romanos