Medlemsintäkter och assyriska flyktingar har gett kyrkan ett uppsving i Sverige.

Den assyrisk-ortodoxa kyrkan växer stadigt i Sverige. Med hela femtio församlingar, tiotusentals medlemmar och tiotals miljoner i årliga intäkter ser framtiden ljus ut. Efter femtio år i Sverige bygger assyrierna ännu nya kyrkobyggnader. En av de senaste församlingarna att uppföra en egen kyrkobyggnad är Sankt Markus i Linköping. Församlingens nya kyrka invigdes tidigare i år och uppskattas ha kostat över 20 miljoner kronor. Sankt Markus är också en av få församlingar med en assyrisk präst som är född och uppväxt i Sverige. Totalt beräknas de assyrisk-ortodoxa församlingarna ha investerat i kyrkobyggnader för mer än en miljard kronor hittills.

Sankt Markus församlingens nya kyrka i Vallastaden i Linköping under uppbyggnad.

Det är inte endast kyrkobyggnader som förvärvas eller uppförs. På senare tid har kyrkans båda stift satsat på byggnader för verksamheter som ska stödja tillväxten. Ett kloster utanför Nyköping och en stiftsgård utanför Örebro ska möjliggöra utbildningen av nya präster och underlätta kyrko-inriktad konferens och lägerverksamhet.

Den assyrisk-ortodoxa patriarken på besök till det nya klostret utanför Nyköping.

Det är främst två faktorer som förklarar uppsvinget inom kyrkan i Sverige. Den främsta är att kyrkan år 2012 fick rätt att ta ut medlemsavgift via skatteverket. År 2020 räknade de båda stiften att tillsammans få in runt 38 miljoner kronor av sina medlemmar den vägen. Båda stiften räknar dessutom med att denna intäktskälla kommer att öka. Utöver medlemsavgiften får kyrkan även in miljoner varje år i statliga bidrag, kollekten, donationer i samband med begravningar och andra ceremonier. Den andra bidragande faktorn till uppsvinget har att göra med flyktingvågen från främst Syrien. Flera tusen nya assyrier har införlivats i församlingarna runtom i landet och hjälper till att fylla ut kyrkobänkarna och vitalisera kyrkorna på olika sätt.

Den positiva utvecklingen hotas av ändrade livsmönster och prioriteringar hos de nya generationerna.

Frågan är hur länge den positiva utvecklingen kommer att hålla i sig. De nya assyrier som anslutit från Syrien kommer inom en snar framtid att tappa entusiasmen, precis som de numera väletablerade assyrier som kom före dem. Sverige är dessutom ett av världens mest sekulära länder. Forskningen visar att attityder och normer i majoritetssamhället gör sig gällande med tiden hos diasporagrupper. Det är förväntat att antalet assyrier födda i Sverige som rankar kyrkan som något viktigt i livet blir allt färre. Ett besök en vanlig söndag i den lokala assyriska kyrkan visar detta tydligt, och att endast två av femtio församlingar har Sverigefödda präster är en annan faktor som avslöjar vad som väntar runt hörnet. Många av församlingarna domineras och kontrolleras dessutom av klan eller släktbaserade nätverk vilket får unga som har växt upp med moderna värderingar att ifrågasätta ett förlegat och odemokratiskt system. Församlingar vittnar redan nu om stora svårigheter att hitta personer som vill ingå i församlingsstyrelsen. Med allt färre ungdomar som ter sig till religionen och kyrkan är det därför en tidsfråga innan även intäkterna från medlemsavgifterna kommer att börja minska i takt med att den äldre generationen går bort.

För att den positiva utvecklingen ska hålla i sig och kyrkan klara av utmaningarna den står inför kommer det att krävas mycket mer än vädjan till högre makter.