Sedan tänkte jag för mig själv. Har man alla bestick i lådan om man köper lite ihopsytt tyg för tusentals kronor? Jag har aldrig förstått mig på hela grejen med att något verkar ha ett större värde när det har ett litet namn på sidan.

Mode är liemannen i en blommig 60-talsklännning. Men han mördar inte människor, istället konverterar han dem till inga-hjärnsceller-nu-ska-jag-köpa-upp-varenda-krona-jag-har-på-grund-av-att-något-är-inne människor. Mode är en den farligaste drogen av dem alla – laglig och beroendeframkallande.

Jag satt med några bekanta och avnjöt en god espresso när en vän till en vän sa ”Ja, väskan kostar 3000 kronor, jag vet att det är mycket men…”

Sedan tänkte jag för mig själv. Har man alla bestick i lådan, alla hästar i stallet om man köper lite ihopsytt tyg för tusentals kronor? Jag har aldrig förstått mig på hela grejen med att något verkar ha ett större värde när det har ett litet namn på sidan.

Jag kan inte mycket om mode. Eller så kanske jag kan det eftersom mode är en definitionsfråga. Jag har aldrig sett mode som ett kraftfullt ord som släpar med sig frukterna från skörden. Mode förtjänar den makt den har med tanke på så mycket den dödar.

Även om jag inte kan mycket om mode, eller kan mycket om mode, måste jag erkänna att kläderna speglar en människas personlighet. I gymnasiet brukade jag inte raka mig på månader och jag gick gå runt i slitna mjukisbyxor. Bara för att en dag plötsligt raka mig, dra på mig en fin skjorta och fixa frillan.

Plötsligt fick folk upp ögonen för mig. ”Vad stilig Ninos var idag,…” sa andra om mig. 

Det var mitt mode. Sliten, men ibland även stilig. Och när jag var stilig, kunde jag jämföras med Sean Connery i Agent 007 med rätt att döda.

Mode är en trend, eller Liemannen iklädd en blommig 60-talsklänning…redo att slakta dig.