Den dagliga rapporteringen från Irak vittnar om skrämmande historier som var för sig kunde vara underlaget för en skräckfilm. Skillnaden är att dessa historier är verkliga och att de utspelar sig i detta nu. Likheten är att man blir påverkad av dem under den tiden man tar del av dem, men glömmer bort dem så fort de nått sitt slut. Men där filmen nått sin sista filmruta och hela berättelsen knutits ihop, finns det i verklighetens Irak människor vars hela liv upptas av detta mardrömslika scenario som aldrig tycks ta slut. Filmen kan varken stoppas, pausas eller spolas tillbaka. Den fortsätter obönhörligt att spelas upp om och om igen.
För oss som lever våra trygga liv, långt bort från kriget, kan denna rapportering lätt bli något tjatig. Ju mer vi hör, desto mättare blir vi. Vi blir till slut så avtrubbade att vi hellre byter kanal eller hoppar över ännu en artikel om hemskheterna i Irak. Vi gör inte detta för att vi inte bryr oss om vårt folk. Vi gör det inte heller för att vi inte vill vara en del av lösningen. Problemet är så avlägset att vi känner att vi är hjälplösa inför denna stora fråga och vi vet inte heller var vi ska börja. Jag tror att många assyrier i USA och Europa distanserar sig från Irakfrågan just av dessa skäl. Därför känns det viktigt att förtydliga vad var och en av oss kan göra.
Vårt folk i Irak kräver inte mycket. Deras krav är vad du och jag, dagligen, tar för givet. De vill till exempel kunna skicka sina barn till skolan och veta att de kommer tillbaka hem. De är trötta på att vara andra klassens medborgare och deras högsta önskan är att kunna leva i frihet. Vad kan vi då bidra med? Vi behöver personligen inte åka till Irak och vi behöver inte heller skicka stora summor pengar för att hjälpa till. Ibland kan det räcka med ett enkelt mejl till en politiker, där man frågar vad han/hon och hans/hennes parti tänker göra för att ta tillvara på vårt folks rättigheter i Irak. En enkel sak som kan få stora konsekvenser. Kan du göra det för ditt folk? Jag är övertygad om att du kan mycket mer. Trevlig sommar!