De svenska regeringarna har svikit i frågan om det assyriska folkmordet

Den 24 april kommer assyrier, armenier och greker världen över att minnas de mellan två och tre miljoner offren för folkmordet 1915. I Sverige samsas sorgen över alla drabbade förfäder med besvikelse och ilska över hur det officiella Sverige hanterat frågan.

I mars 2010 fattade Sveriges riksdag ett historiskt beslut om att erkänna folkmordet 1915. Armenier, assyrier och greker världen över fick ett nytt favoritland. Som första nationella parlament erkände Sveriges riksdag folkmordet på alla tre offergrupper. Det var ett historiskt beslut och lyckönskningar strömmade in från hela världen. Uppfattningen om Sverige som ett land som går före stärktes.

Den dåvarande regeringen med utrikesminister Carl Bildt i spetsen beklagade beslutet, förklarade att det inte skulle få några som helst följder för Sveriges utrikespolitik och begravde formellt ärendet den 11 juli 2013. Att de övriga allianspartierna lät sig bli överkörda av Bildt, Turkiets bästa vän i europeisk politik, är beklagligt.

Svikna förhoppningar

Vi hade förhoppningar om att den nya S-ledda regeringen 2014 skulle agera annorlunda, inte minst därför att ingen mindre än Stefan Löfven före valet hade lovat att en socialdemokratisk regering skulle respektera och implementera riksdagens beslut. Tyvärr har våra förhoppningar kommit på skam.

Läs även: Socialdemokraterna sviker löfte om Seyfo

Det som den nya utrikesministern Margot Wallström gjorde i ärendet var att beställa en undersökning av ”hur vi benämner och förhåller oss till historiska massövergrepp”. Denna undersökning blev klar i januari 2016 och kom till den häpnadsväckande slutsatsen att ”en noggrann egen undersökning av massövergreppen” bör föregå ett eventuellt ställningstagande av regeringen. Med andra ord ett byråkratiskt förhalande. 

Forskningen om folkmordet 1915 är massiv. Med undantag av ett fåtal av den turkiska staten sponsrade forskare är forskarsamfundet enhälligt av uppfattningen att det som drabbade assyrier, armenier och greker uppfyller kriterierna för folkmord. Det behövs inga nya undersökningar. Det behövs mod att fatta rätt beslut.

Våga stå emot turkisk utpressning

Turkiet står på grund av flyktingkrisen i en stark förhandlingsposition gentemot EU. De europeiska länderna frestas att ligga lågt med kritiken av det alltmer auktoritära styret i Ankara. Vi menar att det tvärtom är dags att tala klarspråk. Att kräva att Turkiet respekterar minoriteters rättigheter och yttrandefriheten samt tar ansvar för sin historia. Svenskt ställningstagande är viktigt för att öka chanserna för en försoningsprocess mellan turkar, assyrier och de andra berörda folkgrupperna.

När vi minns våra martyrer vill vi samtidigt skicka en hälsning till Sveriges regering: Nu är det dags att sluta förhala ett erkännande. Vi har väntat tillräckligt.  

Athurrinna I. Goria
Ordförande Assyriska Riksförbundet i Sverige