Vårt assyriska språk har, trots olika förtryck och försök till utplåning, överlevt i minst tvåtusen år. Idag står språket inför nya utmaningar som utarmning och latinisering. Zahra Ousi tycker att något måste göras för att bevara språket. Hon drömmer om att en dag kunna läsa en skönlitterär bok, som Jan Guillos ”Ondskan”, på assyriska och med lätthet kunna förstå innehållet.

I söndags höll malfono Gabriel Afram en inspirerande föreläsning om det assyriska språket. Det var den första föreläsningen av tre som Afram håller i samarbete med Assyriska föreningen i Tensta. Föreläsningarna är en del av kursen Assyrisk historia och kultur som startade hösten 2007 och avslutas nu till våren. Under hösten har deltagarna fått ta del av ett historiskt block, från forntida till nutida historia.
 
Malfono Gabriel Afram inledde med en kort presentation av sig själv och redan där insåg jag vilken imponerande meritlistan på bokverk och skapelser han har. För att bara nämna några; Correspondence, Reports, Comments, assyrisk/svensk ordbok, samlade dikter på skrift och även inspelade på CD. Jag beskriver en man som brinner för sitt folk, språk och kultur och har de senaste 20 åren arbetat med radioprogrammet Qolo på Sveriges radio.
 
När Gabriel Afram började sin föreläsning med att säga att det assyriska språket är ett levande språk, kände många av oss deltagare en stolthet över att både kunna tala och skriva skriftspråket. Som deltagare fick vi den första timmen en faktabaserad bild av vilket det assyriska språket är, var det har sitt ursprung och dess historiska påverkan på andra språk såsom grekiskan, arabiskan och hebreiskan. Det klassiska assyriska språket härstammar från de semitiska språken och Gabriel Afram nämner att det är rikt på konsonanter. Vad varje assyrier bör känna till är många språkvetares beskrivning av det assyriska språket; ett språk av hög matematisk intelligens. Afram beskriver den komplexa sammansättningen och regelbundenheten i språket som har imponerat språkvetare världen över. Språket är minst 2000 år gammalt då man känner till att delar av bibeln skrevs på klassisk assyriska och dessutom är det ett väldigt lätt språk att lära sig i skrift.

Gabriel Afram är en föreläsare som gärna för dialoger med åhörarna, vilket öppnade upp för många frågor den sista timmen. En viktig fråga att fundera över är vart vårt språk är på väg? Många tycker att skriften borde ändras från klassisk assyriska till latinska bokstäver i skrift, skulle det i så fall, med tiden, ta död på oss som folkgrupp? Det är delade uppfattningar i den frågan men med säkerhet är kyrkan motståndare till ett sådant förslag. Som assyrier känner jag att skriftspråket och talspråket ”turoyo” skiljer sig en hel del. Hur vill vi ha det i framtiden, ska det satsas på att skriftföra talspråket eller ska det satsas på att skriftspråket blir mer ett talspråk? Många deltagare visade en positiv inställning till vår media i form av tv-kanaler där tittare får möjlighet att höra sitt språk och läsa den klassiska assyriska skriften. Några deltagare ansåg att deras barn har stärkt sitt språkbruk, vilket är väldigt glädjande.

Under föreläsningens gång utvecklades en önskan hos mig att en dag kunna läsa en skönlitterär bok, som exempelvis ”Ondskan” av Jan Guillou, på assyriska och att även med lätthet kunna förstå innehållet. Något måste göras för bevarandet av vårt språk och arv, frågan är vem som bär på det största ansvaret. Personligen tycker jag att man som föräldrar har ett ansvar men jag anser ändå att språket måste bli mer attraktivt med tiden för att vi ungdomar ska vilja använda oss av det i både tal och skrift. Gabriel Afram väljer att tro på framtiden och kalla det assyriska språket för ett levande språk. Tihe Tihe leshonan.

De två nästkommande söndagar väntas ytterligare två föreläsningar, nämligen; Emigrationen – assyriernas 40 år i Sverige, 24 februari och Identiteten, 2 mars. Alla är välkomna till de dessa föreläsningar som hålls i Tensta, Tenstaplan 7 – Blåhuset – mellan klockan 11 – 14.