Sjunde juni väljer hela Europa sina representanter till Europaparlamentet. Hujådå har ställt sju topp-kandidater mot väggen och ställt brännande frågor som berör två av assyriernas kärnfrågor; ett erkännande av folkmordet Seyfo och vårt folks situation i Irak. Ta del av Anna Ibrisagics svar och gör din röst hörd 7 juni.

Var står ni i frågan om att erkänna folkmordet på assyrier i det ottomanska riket 1915? Är ni för eller emot? Motivera.

– Vår inställning är att oberoende historisk forskning och fri debatt är mycket viktigt för att få klarhet i de övergrepp som drabbade flera etniska och religiösa grupper i Anatolien vid tiden för det osmanska rikets upplösning. Det är därför bra att de turkiska myndigheterna förklarat att de osmanska arkiven är helt öppna. Det är viktigt att det internationella forskarsamfundet nu prövar om man kan få tillgång till källmaterialet. Jag anser alltså att det behövs mer forskning inom detta område för att få klarhet i de faktiska omständigheterna.

Kan Turkiet kvalificera sig för ett EU-medlemskap så länge man förtrycker sina minoriteter bland annat genom konfiskering av mark och egendomar som till exempel de uppmärksammade rättegångarna mot S:t Gabrielklostret?

– Moderaterna ser mycket positivt på en utvidgning av EU till Turkiet. En anledning till varför vi stödjer utvidgningen är att de kriterier som är kopplade till denna process främjar reformer för marknadsekonomi, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är med andra ord ett villkorslöst krav att Turkiet hanterar sina minoriteter väl om landet ska bli medlem av EU. EU har på goda grunder uttrycket oro för situationen för minoriteterna i Turkiet i samband med Turkiets medlemskapsförhandlingar. Jag förväntar mig stora framsteg på detta område innan Turkiet kan bli medlem av EU.

Vad ska assyrierna i Sverige göra för att bättre uppmärksamma er politiker om orättvisorna mot assyrierna i Turkiet och Irak?

– Min bild är att assyrier redan gör viktiga insatser på detta område. Upplysning och riktade informationsinsatser till Riksdagen, Utrikesdepartement och Turkiet ambassad så som genomfördes i samband med hanteringen av S:t Gabrielklostret kan vara effektiva för att skapa medvetenhet om olika politiska förhållanden som berör assyrierna.

Efter Saddam Husseins fall minskade antalet kristna assyrier från 1,2 miljoner till 600 tusen. Majoriteten av dem som flydde Irak finns i grannländerna såsom Syrien, Jordanien, Libanon, Turkiet och resten flydde till västvärlden däribland Sverige. Vad kommer ni göra för att hjälpa flyktingarna att återvända till sina hem och leva i säkerhet?

– Sverige ska verka aktivt för internationell fred och säkerhet genom vårt medlemskap och EU har en större roll att spela i mellersta östern. Under förra året var Sverige värd för FN konferensen Iraq Compact. Syftet med den konferensen var att stödja den politiska process i Irak som är nödvändig för att skapa stabilitet och förbättra förutsättningarna för rättvis och hållbar utveckling, liksom för att skapa förutsättningar för stärkt demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Irak. Detta är exempel på områden där Sverige har en viktig roll att fylla.
I Sverige arbetar vi aktivt för att flyktingar från Irak ska ha möjligheter att återvända om de så önskar. En familj kan t.ex. få ett bidrag upp till 75000 kr för detta syfte. Sedan i februari 2008 har Sverige också ett avtal med Irak som underlättar formerna och processerna för hemvändandet till Irak. Om jag kommer in i EU-parlamenetet kommer jag att fortsätta att arbeta för fred och säkerhet. Ett enat EU som fortsätter att jobba för utvidgningen är en förutsättning för att stärka stabiliteten i området.

Under senare år har kravet på ett autonomt område för de kristna assyrierna rests. Enligt många är autonomin enda möjligheten att säkra de kristnas framtid i Irak. Kravet på autonomi fick stöd hos andra minoriteter i landet. Hur ställer ni er till frågan om ett autonomt område för assyrierna i Irak? Om ni tycker att de kristna assyrierna ska få autonomi vad kommer ni att göra för att det ska bli verklighet?

– Moderaterna som parti har inte tagit ställning till denna frågeställning. Rent generellt anser vi det naturligtvis som mycket viktigt att assyrier och andra minoriteter i Irak inte diskrimineras eller förtrycks. Det ligger i Sveriges intresse att arbeta för ett demokratiskt, stabilt och sammanhållet Irak. Ett sådant Irak måste byggas på en tolerans och samlevnad som accepteras av alla nationella och religiösa grupper. Jag tror dock inte att särskilda frizoner för olika minoriteter skulle främja en sådan utveckling.