Sjunde juni väljer hela Europa sina representanter till Europaparlamentet. Hujådå har ställt sju topp-kandidater mot väggen och ställt brännande frågor som berör två av assyriernas kärnfrågor; ett erkännande av folkmordet Seyfo och vårt folks situation i Irak. Ta del av Abir Al-Sahlanis svar och gör din röst hörd 7 juni.

Var står ni i frågan om att erkänna folkmordet på assyrier i det ottomanska riket1915? Är ni för eller emot? Motivera.

– För att kunna få igång en verklig försoningsprocess med allt vad det innebär, från skadestånd för de som lidit till att skyldiga ställs inför rätta, måste de utsatta grupperna få upprättelse. Ett absolut första steg som jag ser det är att erkänna folkmordet Seyfo. Detta måste ske både på nationellt och internationellt plan. Sverige är känt för sin kamp för de mänskliga rättigheterna och jag tycker att den svenska regeringen och riksdagen ska leva upp till den bild som finns om oss genom att erkänna folkmordet Seyfo 1915 och sluta vidhålla den kronologiska aspekten i frågan. Med detta menar jag att det inte är hållbart att påstå att på grund av att folkmordet begicks före folkmordskonventionens tillkomst så kan det inte ses som ett folkmord. Då kan man ju börja ifrågasätta om Förintelsen under andra världskriget ska ses som folkmord eller inte. Även Turkiet, och övriga världen, måste i min mening erkänna folkmordet Seyfo 1915.

Kan Turkiet kvalificera sig för ett EU-medlemskap så länge man förtrycker sina minoriteter bland annat genom konfiskering av mark och egendomar som till exempel de uppmärksammade rättegångarna mot S:t Gabrielklostret?

– Absolut inte! Det är inte bara särbehandlingen av minoriteterna som är ett problem. Riktigt reformarbete inom den turkiska konstitutionen behövs där bland annat §3 måste tas bort. Den strider nämligen direkt mot yttrandefriheten, vilket är oacceptabelt i en nation som vill vara demokratisk och tillhöra en Europeisk union som står på demokratiska värdegrunder. Dessutom tycker jag att det är dags att Turkiet börjar leva upp till Köpenhamnskriterierna för att garantera alla sina medborgares rättigheter. Men framförallt måste Turkiet erkänna folkmordet Seyfo på den kristna minoriteten assyrier/syrianer/kaldéer.

Vad ska assyrierna i Sverige göra för att bättre uppmärksamma er politiker om orättvisorna mot assyrierna i Turkiet och Irak?

– Samordna era insatser, engagera er i svenska politiska partier och var aktiva i debatten.

Efter Saddam Husseins fall minskade antalet kristna assyrier från 1,2 miljoner till 600 tusen. Majoriteten av dem som flydde Irak finns i grannländerna såsom Syrien, Jordanien, Libanon, Turkiet och resten flydde till västvärlden däribland Sverige. Vad kommer ni göra för att hjälpa flyktingarna att återvända till sina hem och leva i säkerhet?

– Irak behöver ett större europeiskt engagemang. Jag vill att EU ska bli den goda stormakten, en stormakt som tar sitt ansvar för alla människors rättigheter. Därför vill jag att både Sverige och EU ska engagera sig i Irak. Jag har själv mina rötter i Irak och utifrån mina 4 års erfarenheter efter regimfallet i Bagdad har jag med egna ögon sett hur den kristna minoriteten farit illa. Just i syfte att säkra tillvaron för människor som bor i Irak och/eller som vill återvända till sina hem har jag varit med och startat ett liberalt parti, Nationella Demokratiska Alliansen (NDA). NDA är religiöst och etniskt obundet som alla är välkomna att delta och engagera sig i. NDA, som för övrigt är ett systerparti till svenska Centerpartiet, fokuserar på demokratisering och sekularisering. Det som är viktigt att belysa i sammanhanget är att vi driver frågan om att Irak inte ska ha någon specifik statsreligion, utan är neutral i trosfrågor i synnerhet i sin lagstiftning, just för att undvika diskriminering av exempelvis kristna minoriteter.


Under senare år har kravet på ett autonomt område för de kristna assyrierna rests. Enligt många är autonomin enda möjligheten att säkra de kristnas framtid i Irak. Kravet på autonomi fick stöd hos andra minoriteter i landet. Hur ställer ni er till frågan om ett autonomt område för assyrierna i Irak? Om ni tycker att de kristna assyrierna ska få autonomi vad kommer ni att göra för att det ska bli verklighet?

– Jag tycker att det vore ett misslyckande för den nya Irakiska demokratin om man inte lyckas säkra alla medborgares rättigheter i hela Irak, oavsett exempelvis kön, religion eller etnicitet. Ytterst kan det handla om autonomi, men helst vill jag se ett demokratiskt Irak där alla medborgare har lika rättigheter och friheter. Det är det jag arbetar för, både genom NDA partiet jag startat och fortfarande är aktiv inom, men också genom min ambition att arbeta inom Europaparlamentet och därifrån driva vidare demokratiseringsprocesser.