Överallt i landet firades i helgen nationalhjältens Naum Faiqs dag. Denna dag som inte bara får oss att minnas den store assyriske tänkaren, utan denna minnesdag får oss också att börja hoppas igen. Faiqs kloka ord om ödmjukhet och enighet är lika aktuella idag som den dag hans skarpa penna tecknade dem.

Assyriska föreningar över hela landet brukar dagarna kring Naum Faiqs dödsdag, 5 februari 1930, arrangera minnesdagar till den assyriske ikonens ära. Det hålls tal, det läses dikter och det sjungs sånger för att hedra den store Naum, som var den förste som satte ord på det assyriska folkets största utmaning; att trots att vi var skilda genom diaspora, trots att vi alla inte behärskade vårt eget hemspråk var tvungna att förenas för att kunna kräva våra rättigheter. Två stora problem som vårt folk alltjämt tampas med.

Naum Faiq var den som försökte överbrygga avståndet som fanns mellan de assyrier som bodde kvar i hemländerna och de som tvingades ut i diaspora. Genom att sprida sina tankar och idéer fick han vårt folk att förstå vårt ursprung, hur viktigt vårt heliga språk var, våra politiska möjligheter och vikten av enighet. Hans tankar gav oss det lilla ljus av hopp som vi behövde för att inte förlora vår identitet.

Naum Faiqs, och andra jämtida assyriska frihetskämpars, kamp och uppoffringar är för många idag svår att förstå om man inte har läst om deras gärningar. I ett brev till sin bror skriver Ashur Yusuf, som då satt i turkiskt fängelse – 1915 – och skulle avrättas några dagar senare följande rader; ”Tänk inte på min död, det är bara Guds vilja. Även efter döden, när jag står framför domaren, kommer jag att strida för vårt folks rättigheter.”  När man läser dessa rader förstår man att dessa nytänkare kämpade under stora svårigheter, men gav aldrig upp kampen.

I Södertälje delades även Naum Faiqs pris ut tillsammans med en gåva på 10.000 kr. Årets pristagare blev inte helt oväntat hjälporganisationen Assyrier Utan Gränser – AUG – som med nytänkande och stort engagemang skapat bättre förutsättningar för vårt folk i hemländerna. Jag tror att Naum Faiq, Ashur Yusuf, Freidun Atoraya och andra assyriska hjältar skulle vara stolta över en organisation som AUG.

Precis som Naum Faiq ger AUG hopp, inte bara till de som i slutändan får hjälpen utan även till den assyriska rörelsen i sin helhet. Ett gäng nytänkande ungdomar som gör en osjälvisk insats för de människor som behöver det mest, assyrier i hemländerna. Precis som Naum Faiq gjorde på sin tid.