Öppenhet, empati och förtroende är dom tre nyckelorden som Feyyaz Kerimo, en assyrisk lärare i den svenska skolan, använder i sin undervisning. Han menar att dessa tre ord skapar förtroende mellan elever och lärare och dom hjälper till att skapa en trygg miljö för eleverna. Bland annat för detta tankesätt har han prisats. Årets lärare 2006 är nämligen assyriern Feyyaz Kerimo.

Det är Kungliga Vitterhetsakademin som varje år utser ”Årets lärare” detta efter att dom har fått in motiveringar av lärare som nominerar sina arbetskamrater.

– Det var min gode vän Olof Svenhamn som skrev en mycket bra motivering om mig och skickade den till akademin. Några månader senare fick jag hem ett brev där det stod att jag vunnit priset. Det kändes väldigt bra att få priset, ett slags erkännande för att man har jobbat bra och gjort rätt saker.

Feyyaz förespråkar en närhet mellan sig själv och sina elever. Att han till hundra procent bryr sig om sina elevers liv, i skolan och utanför, är knappast någonting man kan undgå att märka.

– Jag försöker att vara en god förebild för mina elever. Jag går inte till mitt kontor och sitter där under rasterna, jag sitter istället och dricker kaffe med dom i cafeterian. Vi pratar om vardagliga saker och vi skrattar tillsammans. Det är viktigt att som vuxen kunna ställa upp och lyssna när ungdomarna behöver prata.

Feyyaz undervisar i ämnena företagsekonomi, handel och samhällskunskap på S:t Botvidsgymnasiet i Hallunda. Skolan är mycket mångkulturell och Feyyaz upplever att det faktum att han är invandrare bara har underlättat kommunikationen mellan honom och hans elever. Med sina kunskaper inom fem språk kan han prata med dom flesta elever även på deras hemspråk. Feyyaz beskriver också att skillnaderna mellan honom själv och svenska lärare är stor, dom vet t.ex. inte alltid hur dom ska hantera elever som har sina rötter i mellanöstern, eftersom dessa elever visar sina känslor mer öppet, är upproriska och handlar ofta först och tänker sedan. Han berättar om en situation som en gång uppstod:

– En assyrisk elev blev arg på två av sina lärarinnor och säger till dom:” Jalla, ni gör mig förbannad, bre. Gå härifrån, annars jag ska döda er, yav.” Mina kollegor tar med honom till rektorn som i sin tur kontaktar mig och berättar att han tänker polisanmäla eleven för mordhot. Jag förklarade för rektor att jag känner eleven och hans familj och att jag dessutom inte tror att han menade vad han sa. Nästan varje assyrisk förälder säger ju samma sak till sina barn. Men man menar inte det.  Därefter fick eleven gå hem.

Detta år är Feyyazs sjunde år som lärare och han beskriver en känsla om att hjälpa ungdomar att lyckas i livet som upphov till hans val av yrke. Han tycker att den svenska skolan allmänt sett fungerar bra, speciellt om man ska jämföra med skolsystemet i våra hemländer.

– Där bryr man sig inte om kunskap, man vill bara uppfostra samhällsmedborgare som lyder staten, läraren eller sin pappa. Ordet disciplin betyder inte ordning och reda där. Det betyder aga och lyda! Det är annorlunda här i Sverige. Jag försöker lära mina elever att alltid vara källkritiska, det finns ett politiskt motiv bakom allting som skrivs och görs.

Vidare anser han att skolan behöver flera unga lärare som förstår det nya, mångkulturella Sverige bättre än vad 40-talisterna, som fortfarande dominerar i skolorna, gör. Nya utbildningar borde utformas som kan ge lärarkandidaterna verktygen att handskas med olika kulturer, språk, religioner, attityder och förhållningssätt.

– Sist men inte minst önskar jag att eleverna i framtiden ska kunna påverka undervisningen i större utsträckning än vad som sker idag. Ett sätt att genomföra detta på är att ta upp elever i skolans ledning och att effektivisera elevråden.

För många läsare är Feyyaz Kerimo allt annat än en ny bekantskap. Feyyaz har nämligen haft ett stort finger med i spelet när det gäller uppbyggnaden av den assyriska rörelsen. Han är tillsammans med Yilmaz Kerimo, Zeki Bisso och Kenan Varli grundare till AUF. Men det hela började långt innan dess, till och med innan Feyyaz kom till Sverige, närmare bestämt i den turkiska staden Istanbul. Han beskriver hur två generationer har varit ledande för den assyriska rörelsen.

– I slutet av 60-talet och i början av 70-talet började den första generationen bilda en nationell identitet som påverkade oss andra ungdomar i Istanbul. Denna första generation har gjort ganska mycket för att uppmuntra ungdomar att studera på gymnasium och universitet.

Trots farorna och riskerna med att starta en sådan verksamhet i Turkiet var ungdomarna modiga nog att göra det. Detta påverkade den andra generationen, Feyyazs generation, att fortsätta arbetet genom att år 1977 bilda en ungdomssektion, där var Feyyaz och hans vän Aslan Aslan två av dom ledande personerna. Nu kunde dom assyriska ungdomarna i Istanbul samlas kring en nationell assyrisk plattform där man var stolt över sin identitet och där man inte var rädd för att säga vem man var och vad man ville åstadkomma.

När Feyyaz senare flydde till Sverige bildade han år 1982 en ungdomssektion i assyriska kulturföreningen i Norsborg tillsammans med Yilmaz Kerimo. Han berättar om en jobbig tid då han och dom andra grundarna till AUF reste omkring i Sverige och försökte hjälpa andra assyriska ungdomar att organisera sig och bilda ungdomssektioner. Trots att dom fick mycket lite hjälp lyckades dom år 1985 bilda AUF.

Förutom detta stora arbete har Feyyaz skrivit fler än hundra artiklar angående den assyriska frågan, han har under 20 år föreläst i assyriska föreningar runt om hela Europa och han har besökt de flesta europeiska länder för att tala om den assyriska nationella frågan.

– Jag tror att min erfarenhet av föreningslivet har hjälpt mig i mitt yrke. Jag uppmanar därför alla ungdomar att involvera sig i föreningslivet. Man lär mycket i föreningarna som man har nytta av senare i livet. Livet blir rikare, man blir en mångsidig person och skaffar sig kunskaper som man inte kan hitta i böckerna. Dessutom skapar man ett kontaktnät av vänner från hela världen.

Nu har du blivit utnämnd till ”Årets lärare”, vad vill du mer åstadkomma med din karriär?

– Inget särskilt just nu, Jag vill ta en dag i taget.

Hujådå tackar Feyyaz för intervjun och önskar honom lycka till i framtiden!

Vännens motivering: ”Feyyaz har varit en god inspiratör för eleverna som läser den ekonomiska inriktningen på samhällsprogrammet på S:t Botvidsgymnasium och fått eleverna  att engagera sig för de ekonomiska ämnena i skolan. Han har också aktivt jobbat för att lösa kulturella konflikter och hjälpt till att upprätta kontakter och skapa förståelse för kulturella olikheter både bland lärare och elever.”