Sedan Ã¥r 2007 har Fehmi Barkarmo – som representant för ARS och Assyriska/syriska lärarförbundet – utan framgÃ¥ng drivit frÃ¥gan om varför assyriska inte finns som översättningssprÃ¥k pÃ¥ riksdagens hemsida. HujÃ¥dÃ¥ har granskat hanteringen kring ärendet. Läs den första delen av tvÃ¥ artiklar i frÃ¥gan.

På riksdagens hemsida skriver man att för urval av övriga språk används Integrationsverkets lista över de största språken bland dem som bor i Sverige men är födda i ett annat land. Listan har kompletterats med albanska och kurdiska. Det kan noteras att myndigheten Integrationsverket upphörde år 2007, listan är således en gammal uppsättning och konsultbolaget Veritas som har anlitats av riksdagen för att utreda frågan har också konstaterat att det stora antalet assyrier i Sverige medför att kriterierna uppfylls för att bli översatta informationen på riksdagens hemsida till assyriska.

I mer än fyra år har Fehmi Barkarmo drivit frågan gentemot riksdagens informationsenhet då de beslutat att inte översätta information till assyriska. I dagsläget översätter man till 21 språk där vissa språk har översättningar också av sina olika dialekter.

Magnus Korkala frÃ¥n Riksdagens informationsenhet var den som i början var engagerad i frÃ¥gan och han kunde inte se nÃ¥gra problem alls med att även vÃ¥rt sprÃ¥k skulle inkluderas i listan för översättningar. Det enda som han var osäker pÃ¥ var vilken benämning som skulle användas och det ville han till att börja med rÃ¥dgöra med sin chef. Fehmi Barkarmo presenterade dÃ¥ genast en lösning.  

– Eftersom jag hade mina aningar om hur en sÃ¥dan frÃ¥ga kunde komma att utvecklas föreslog jag redan dÃ¥ – i syfte att förhindra en lÃ¥ngdragen och onyttig diskussion om namnfrÃ¥gan, att vi skulle använda oss av den dubbla benämningen, minns Fehmi.

Efter några månader fick Fehmi och de engagerade i frågan veta att Riksdagens informationsenhet dragit igång en stor process med försök att fastslå vilken benämning som passar bäst och vilken som var mer korrekt ur historiskt perspektiv.

Detta medför att de i praktiken har engagerat sig i den assyriska namnfrågan, man har också anlitat konsultbolaget Veritas för rådgivning i frågan. Man har också hört Assyriska och Syrianska Riksförbundens argument i frågan samt lärda personer med kunskaper i språket.

– Det är en hÃ¥rd kamp som fortfarande pÃ¥gÃ¥r eftersom riksdagens informationsenhet – som är ansvarig för översättningarna – har svängt i frÃ¥gan och gjort den till en frÃ¥ga om att hitta rätt svar pÃ¥ vilken benämning som ska användas för sprÃ¥ket vid eventuella översättningar, säger Fehmi Barkarmo och fortsätter:

– Enligt min mening har Veritas ett ensidigt ställningstagande emot de assyriska organisationernas förslag på lösningar.

Förslagen som assyriska representanter förordar är att språket benämns som assyriska/syriska eller assyriska/syrianska som är en etablerad benämning idag. Om inte dubbelbenämning ses som ett alternativ så anser assyriska representanter att två liktydliga publiceringar görs varav en under benämningen assyriska och en syrianska.

Del tvÃ¥ av denna granskning publiceras pÃ¥ lördag. 

Andrias Isik