I riksdagsdebatten i går tog politiker upp frågan om ett erkännande av folkmordet på assyrier, armenier och pontiska greker. Hans Linde (v) ställde Mats Sander (m) mot väggen när han ifrågasatte att forskare är oeniga om att folkmordet skedde.

– Vilka forskare är det som är oeniga? Frågade Linde utan att få ett svar från Sander.

Pinsamt för Sander, tycker Linde och menar att skammen borde få utrikesutskottet att tänka om sina argument.

I utrikesutskottets avslag till motionerna om ett svenskt erkännande av folkmodet hänvisades bland annat till att forskare är oeniga om att ett folkmord har skett, att FN:s folkmordskonvention 1948 kom efter folkmordet på assyrier, armenier och pontiska greker i ottomanska imperiet 1915 och därför inte kan ta ställning till det och att Turkiet genomgår förändringar och förbättringar i sin lag som lutar mot en demokrati.

Även Mats Pertoft (mp) menar att det är ”anmärkningsvärt” att utrikesutskottet skriver att forskare är oeniga när det tydligt är motsatsen.

– För cirka sex månader sedan var forskare lite oeniga, men i dag är de inte det. Jag tror inte att utrikesutskottet har tagit till sig den informationen i sitt betänkande eller ens reflekterat över det, säger han.

Det är så han förklarar att Sander inte kunde svara på Lindes fråga om belägg för argumentet. Han lägger till att om man ska erkänna ett folkmord, som förintelsen, så måste man erkänna alla folkmord, annars öppnar man dörrar för fler.

 – En klar majoritet i samhället säger att folkmordet har skett. Och då kan man inte säga att FN:s folkmordskonvention antogs efter att folkmordet skedde. Varför kan man då erkänna förintelsen, frågade Pertoft.

Yilmaz Kerimo (s) som är assyrier menade att det är mer än politik för honom och hans landsmän; det handlar om det assyriska folkets identitet.

Kerimo slår ner på utrikesutskottets motivering att Turkiet arbetar för en demokrati och menar att det bara är i teorin. Han vill att utrikesministern, Carl Bildt, ska agera i frågan, sätta press på Turkiet, ta upp frågan på EU:s och FN:s agenda och inte falla för den turkiska regeringes språkförsköningar.

– Vad gäller paragraf 301 har de bara formulerat om den. Man kan fortfarande dömas om man förolämpar landet. Paragrafen måste bort helt och hållet, säger han.

Pertoft håller med Kerimo om att det inte hjälper Turkiet i deras demokratiska process att dölja sanningen.

En som är övertygad om att frågan aldrig kommer läggas ner är Lennart Sacrédeus (kd) som menar att frågan kommer att tas upp så länge det krävs för att få ett svenskt erkännande.

– Tyskland hade bland annat aldrig fått gå med i EU om inte landet erkände förintelsen, säger han.

Politikerna är eniga om att Sverige inte vill rubba sin relation till Turkiet, men de menar att regeringen borde säga det rakt ut och stå för det istället för att skylla på, bland annat, oeniga forskare.

De är också eniga om att även om folkmordet på assyrier, armenier och pontier skedde för 93 år sedan drabbas folken fortfarande eftersom det förblir ett öppet sår. 

– De vill ha ett erkännande för sitt lidande. Tyvärr kommer det med en mycket liten chans att hända i dag, säger Linde, som planerar för en ny motion till hösten.

Och så blev det, 245 röstade för utrikesutskottets motivering till avslag för motionerna.