Den första svensk-assyriska skolan, Elafskolan i Södertälje, kan se tillbaka på ett framgångsrikt första år.
Hösten 2014 startade Elafskolan i Södertälje, Sveriges första skola med assyrisk profil. Efter det första läsåret kan man konstatera att förväntningarna överträffats. Studieresultaten är goda och både personal, barn och föräldrar är nöjda. Men för framtiden måste utrymmesbristen lösas.
– Det som skiljer oss från andra skolor är att vi har en assyrisk profil, säger rektor Helmuth Lavicka. Vi har en vision om en assyrisk nation, en nation i diaspora. Om den ska bestå och utvecklas måste det finnas assyriska skolor.
Elafskolan undervisar dubbelt fler timmar i barnens modersmål, alltså assyriska, och likaså i svenska, matematik och engelska än vad man gör i de kommunala skolorna. Assyriska undervisningen omfattar både talspråket och det klassiska skriftspråket, kthobonoyo.
Om ni ger mer undervisning i modersmål, svenska, matematik och engelska, vad ger ni då mindre undervisning i?
– Ingenting. Vi har fler timmar än andra skolor. Det finns stadgat om en viss minimimängd timmar som måste undervisas i olika ämnen. Men man får ge fler timmar. Det gör vi.
I våras deltog eleverna i årskurs 3 och årskurs 6 i nationella prov i svenska och matematik. Resultaten i svenska var okej och i matematik mycket goda. Utvecklingssamtalen med elever och föräldrar visar att barnen trivs och föräldrarna är nöjda.
Att det är så kan Eliza Afram intyga. Hon är anställd på skolan som skolsekreterare, men också förälder med barn i förskoleklassen, årskurs 3 och årskurs 5.
– Jag har tidigare jobbat som sekreterare på Scania och Astra. Sedan oktober jobbar jag här på Elafskolan och trivs utmärkt. Det är med glädje jag går till jobbet varje dag. Det beror framför allt på mina toppenkollegor.
Inte bara Eliza utan också hennes barn stortrivs i skolan. De äldre gick tidigare i en skola i Norsborg, där familjen bor, med 650 elever. I en så stor skola är det lätt att den enskilde eleven glöms bort, drunknar i mängden. Nu trivs barnen, de älskar skolan och går dit gärna.
– När vi hörde om att skolan skulle starta tänkte min man och jag genast att det här är för oss. Många av våra vänner var lite avvaktande och menade att man kan vänta och se vad det blir. Men vi tänkte att vi vill att våra barn ska vara med från början.
Resultaten är goda, barnen trivs, föräldrarna är nöjda. Alla lovprisar Elafskolan. Finns det ingenting som är negativt?
– Nja, säger Eliza och funderar en god stund. Egentligen inte. Det skulle i så fall vara lokalerna. Det här är ju ett mysigt hus, men det är ganska litet. Och när skolan under kommande år växer så måste vi hitta en annan lösning.
Skolan har idag fyra basgrupper: förskoleklass, årskurs 1-2, årskurs 3-4 och årskurs 5-6. De som under det första året gått i sexan går nästa år i sjuan. På det här sättet byggs skolan ut med ett år i taget. Skolan har tillstånd att driva verksamhet från förskoleklass till årskurs 9. Till nästa år tas endast nya elever till förskoleklassen emot. Skolan har helt enkelt inte kapacitet att ta emot fler.
– Vi ryms inte in många fler än vi är idag, förklarar Helmuth. När vi bygger ut skolan med en klass per år måste vi snart ha nya, större utrymmen. Som jag ser det bör de stå klara 2016. Men det här är inte en fråga som jag ska hantera, utan skolans ägare, Aprendere Skolor.
När skolan startade var utmaningen att rekrytera tillräckligt många elever. Nu är problemet det motsatta: Det finns elever som skulle vilja börja i skolan, men det finns inte plats för dem. Det finns alldeles uppenbart en efterfrågan på svensk-assyriska skolor. Assyriska Riksförbundet har därför gått in för att etablera sådana skolor också på andra orter i Sverige.
Ett längre reportage om Elafskolan finns i pappersupplagan av Hujådå. Om du inte får den, bli medlem i en assyrisk förening så kommer den hemskickad till dig.