Folkmordet Seyfo påverkar dagens assyrier mer än vad många är medvetna om. Det menar Önver Cetrez, lektor i religionspsykologi vid Uppsala universitet.
– Traumat går i arv i flera generationer, sa han under ett integrationsseminarium i Augsburg.
Önver Cetrez var först ut som föreläsare vid det EU-finansierade integrationsseminariet i södra Tyskland. Seminariets tema var assyriernas integration i Europa och undertiteln på Cetrez föreläsning var: När trauma blir en kollektiv identitet.
– Det är ingen tvekan om att symptomen från ett folkmord går i arv från generation till generation. Forskning bland judar, samt i liten uträckning hos armenier, har visat detta. Oftast går traumat omedvetet i arv, sa Önver Cetrez.
Han sa att han inte känner till om det finns motsvarande forskning bland assyrier men tillade att studierna kan appliceras på alla grupper som utsatts för folkmord.
Önver Cetrez, som talade på Augsburgs Stadsbibliotek inför ett 50-tal assyrier från Tyskland, Belgien och Sverige, sa att Seyfo har påverkat olika generationer på olika sätt. Första generationen, barnen till föräldrar som var med under folkmordet, har påverkats mest.
– Många blir rädda för omgivningen. De blir tysta och berättar väldigt lite eller ingenting alls om traumat och sina känslor – de vill skydda sina barn. Många föräldrar blir därför överbeskyddande. Men genom att inte prata om eller namnge det så förs det vidare, sa han och fortsatte:
– Hos andra och tredje generationen är kännetecken som depression och rädsla vanliga. Men de kan ofta inte sätta fingret på varför. De känner sig utanför samhället och känner ilska gentemot omgivningen som inte erkänner det deras släktingar har upplevt. Ett mycket aktuellt exempel på förnekare är ju Turkiet.
Konsekvenserna av det medburna traumat kan enligt religionspsykologi-lektorn yttra sig på olika sätt.
– Det kan framkalla utvändig och invändig ilska. Utvändigt kan ilskan riktas mot andra grupper, till exempel muslimer, turkar eller kurder. Invändigt kan ilskan riktas mot den egna gruppen såsom mot Midyat-bor eller syrianer, sa han.
– Barnen vill hämnas mot stereotyper fastän dessa personligen inte ligger bakom något av det inträffade. Och de känner inget förtroende gentemot dessa grupper som blir till syndabockar.
– Alla grupper behöver syndabockar, inom religionen finns djävulen. Vi behöver motparter, kristen och muslim, ren och smutsig, civiliserad och ociviliserad. Och vi vill känna oss maximalt olika ”de andra” trots att vi ibland är väldigt lika, fortsatte Önver Cetrez samtidigt som många åhörare nickade instämmande.
– Syndabockar ger oss samhörighetskänsla inom gruppen och gör att vi slipper fokusera på våra egna problem.
Cetrez presenterade en rad prototyper som assyrierna iklär sig.
– Offerrollen är en sådan. Varför ser vi oss alltid som offer? Historien upprepar sig nu med konfiskeringsförsöken av Mor Gabriel-klostret.
– Unika. Trots – eller kanske pågrund av – våra svårigheter så har vi ett starkt behov av att bevisa hur unika vi är. Vi behöver den balansen.
Avslutningsvis så återkopplade Cetrez samman sin föreläsning till seminariets tema om assyriernas integration i Europa.
– Många är rädda för assimilation, att vi inte ska föra vidare vår kultur till nästkommande generationer om vi tar till oss för mycket i våra nya hemländer, sa han och fortsatte:
– Men jag håller inte med. Det är disfunktionellt att lägga för mycket fokus på gamla traditioner och inte vilja släppa in andra och nya beteenden. Vi måste acceptera mångfald och olikheter. Assimilation är inte samma sak som att glömma sina rötter utan det är att göra det nya till en del av sig själv. Dagens assyriska ungdomar som har fötts i diasporan får skapa egna lösningar och balansera detta, de är först och ingen kan egentligen vägleda dem.
Andra föreläsare vid integrationsseminariet var psykologiprofessorn Yusuf Güney från Wien, etnologen Christinane Lembert från Augsburg samt sociologen Kenan Araz från Köln.
Fakta: Integrationsseminariet i Augsburg är en del av ett större EU-finansierat projekt, ett så kallat EPIA-projekt för livslångt lärande. Seminariet är uppdelat på flera tillfällen och hålls i Sverige, Tyskland och Belgien.
Första delen ägde rum i Göteborg i december i fjol och en av talarna var före detta utbildningsministern Ibrahim Baylan. Del två hölls i Augsburg. Till sommaren är det åter dags för Göteborg att ta emot seminariedeltagarna och då är temat den assyriska kvinnans utmaningar i Europa.
Linda Asmar