Den PKK-stödda Dawronoye-gruppen befinner sig i fritt fall efter att ha mött flera bakslag och avhopp.

Avhopp, misshandel, våldtäkter och andra otäcka händelser har skakat om redan försvagade dawronoye, en sektliknande gruppering som bildades av PKK sent på 80-talet och som står under den kurdiska rörelsens inflytande.

Från att ha skaffat sig ansenligt stöd bland assyrier en gång i tiden kämpar nu de få kvarvarande medlemmarna med att hålla gruppen vid liv. Stödet till gruppen har minskat i takt med att assyriska medier och personer har avslöjat och pekat ut den som en trojansk häst etablerad, understödd och kontrollerad främst av den kurdiska terrorrörelsen PKK.

Under den senaste tiden har flera nya avhopp skett, där bland andra gruppens representant i Bryssel och en medarbetare i dess tv-kanal Suroyo TV har lämnat. Förmodligen mer ödesdigert för den slutna organisationen är det faktum att den inte lyckas locka till sig nya anhängare.

Dawronoye-gruppens propagandaorgan Suroyo TV sänder från Södertälje.

Våld, utpressning och hot är ett vanligt inslag hos gruppen. En av dess mest framträdande representanter utsattes själv för en grov misshandel nyligen i Södertälje. Dawronoye har själva använt våld mot sina egna och bland annat beskjutit assyrier som protesterat mot den kurdiska stängningen av assyriska skolor i Kamishli.

Gruppens representant i HDP-partiet, PKK-rörelsens politiska gren i Turkiet, riskerar att dömas till ett långt fängelsestraff för våldtäkt. Tuma Celik som har varit parlamentsledamot har fått sin parlamentariska immunitet lyft och belagts med reseförbud i väntan på rättegång. Sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp har varit vanliga inom gruppen där främst unga tjejer som lockats in i rörelsen har utnyttjats.

Dawronoye-ledaren Tuma Celik riskerar ett långt fängelsestraff för våldtäkt i Turkiet.

Dawronoye-gruppen har i själva verket tappat förmågan att existera på egen hand och hålls numera vid liv av PKK. Den kurdiska rörelsen främst i Syrien är i fortsatt behov av en marionettgrupp för att marknadsföra sig som inkluderande och välvilliga mot ”de kristna” i sina försök att skaffa sig västerländskt stöd.

Hujådå har uppmärksammat gruppens agerande bland annat här och här.